|
Artikel 1
- Artikel 2 -
Artikel 3 - Artikel 4
- Artikel 5 -
Artikel 6
Under seglingen skrev jag ett antal
artiklar som publicerades i "Medicinskt Forum" som
ges ut av Astra för läkare. Artiklarna innehåller våra
medicinska förberedelser inför resan och de patienter och
medicinska problem vi stötte på samt lite tropikmedicin.
Artiklarna är också en sammanfattning av vår resa.
DOCTOR MARITIME
MOBIL - Jordenruntsegling med ARIEL IV
Resebrev 1 från s/y ARIEL IV, Råå.
Sines, Portugal 1/10-98
Jag hade idag min första patient som ”Doctor
MM” ( Maritime Mobil). ”Jag hörde att du var läkare och...” hördes
från bryggan där vi låg i Sines Marina i södra Portugal.
Det var lite av ödets ironi att patienten var en norrman.
Det finns en välkänd sanning om att en resa börjar redan då ett
beslut är taget. Vi har startat en 3-års jordenruntsegling som
började med ett preliminärt beslut 1993 om att först köpa en större
båt, sen spara ihop reskassan och sen sälja allt vi ägde hemma,
hus, bil, allt! NordNorge, där jag vikarierade som ”fast” kommunelege,
blev under 5 år mitt andra hem och blev en del av vår resa.
Vistelsen där blev inte bara tungt ”vagt-jobb” med 1-delt vagt
i upp till 8 veckor, utan också många goda och nära vänner som
följer vår resa. Jag fick massor av erfarenhet av att klara mig
själv, massor av naturupplevelser, dramatik på ”legeskyssbåten”
i en vintersnöstorm på Vestfjorden mot Bodö Sykehus.... 5 års
upplevelser som skulle räcka till en bok!
Det var ett
kollektivt familjebeslut om att vilja segla iväg och att ta våra
tre barn ur den svenska skolan och tryggheten. Vi fick många positiva
kommentarer från släkt och vänner och vi har fått mycket gott
stöd från alla inklusive skolan. Barnen är idag 9 år-Jens, 11
år-Rasmus och 16- år Christian. Skolan ombord är 3 timmars ”obligatorisk”
undervisning dagligen samt alla upplevelser och lärdomar som själva
resan ger. Hustru Birgitta jobbande inom kultursektorn. Hon har
av sin positiva chef fått tjänstledigt då chefen inser att resande
är att växa att förkovra sig och få nya idéer.
5 års förberedelser
innebär mycket jobb och slit och oändliga mängder med telefonsamtal.
Våra ca 30 sparade ”fixarlistor” vittnar om många jobbtimmar.
De flesta handlar konkret om båten, andra om information ex sjökort,
ca 1000 st finns ombord, pilotböcker mm, men också om kontakter
med myndigheter, banker, folkbokföringsregister, skolor, tidskrifter,
listor på inköp, listor på viktiga saker att ta med sig, sista-minuten
saker. Månaderna innan avfärd blev listorna sakta men säkert färre
och vid avfärd hade vi ”bara” 3 listor kvar.
Kort om vårt flytande hem, vår ”drömbåt”, ARIEL
IV som vi fann i Danmark. Den var då nyss hemkommen från sin första
jordenruntsegling. 15 meter lång och 4,6 meter bred med
2,5 meters djupgående och 10 fasta kojplatser som innebär att
vi kan ta släkt och vänner med oss på delar av vår resa. Byggd
i stål med runda spant för styrka och estetik, är vår kutterriggade
segelbåt en skönhet som ger oss trygghet i både storm och stiltje.
Ombord finns all tänkbar modern navigationsutrustning, modern
kabyss, tvättmaskin och dusch. Vi har också installerat en Watermaker
då vi önskar vara så självförsörjande som möjligt. Av samma anledning
finns en vindgenerator och el-verk.
En stor del av förberedelserna har varit dom
rent medicinska. Som läkare kanske man tenderar att vara lite
överambitiös, men jag har försökt samla erfarenheter från så många
olika håll som möjligt. Det har bla inneburit att ta del av lärdomar
från exempelvis Whitbread där den svenske läkaren Roger Nilsson
har nedtecknat sina erfarenheter, att läsa andra jordenruntseglares
böcker och berättelser och att få information från de olika nordiska
långtursseglarklubbarna, men kanske mest av allt från egna
erfarenheter. 1988 seglade vi drygt 1 år i Medelhavet och övervintrade
i Turkiet. Vi upptäckte då att man som läkare får ställa upp på
mycket olika problem. Jag fick till exempel dra ut tänder, avliva
katt, ta hand om brännsår och andra svårläkta sår, spontan abort,
magproblem, stukningar, öron och ögoninfektioner.
Då vi i skrivande
stund fortfarande befinner oss i Europa och känslan av att vara
långt borta på exotiska platser dröjer ett tag till, kommer detta
första ”resebrev” att i första hand berätta om våra medicinska
förberedelser.
APOTEKET ombord är sammanställt utifrån mina
erfarenhet från tidigare seglatser och från arbetet som Kommunelege
i Norge. Där hade jag ett totalansvar för läkemedel och för all
utrustning på mottagningen. Jag blev van vid att ordna upp i mottagningens
medicinförråd och utrustning, då vikarleger med korta vikariat
inte kunde göra det. Det blev en nyttig erfarenhet att prioritera
inköp. Sjöfartsverket ger ut användbara listor exempelvis ” Läkemedel
i respektive fartygsapotek”, ” Läkemedel och deras användning
- ordnade efter användningsområde”, ”Ingående
utrustning m.m i respektive fartygsapotek”. Jag studerade
också bland annat ”The Card´s”, den svenska tidigare Whitbread-båtens,
utrustningslistor och de medicinska problem man hade ombord.
Till slut fick jag fram ett basapotek som täcker vad som är rimligt
för en familjebesättning med 3 barn. Jag har självklart
också för avsikt att bistå andra långseglare som får akuta problem.
Är det någon som önskar en rutinkontroll, exempelvis blodtryck,
diabetes, astma så utgår det en blygsam kostnad. Vårt stora problem
blev att avgöra kvantiteterna på läkemedel och utrustning. Mycket
salvkompresser, ett relativt brett antibiotikaregister, mycket
salvor mot hudskador av olika slag, men i övrigt ett utbud som
täcker det mesta och som förhoppningsvis kan kompletteras under
resans gång. Möjligheter att sätta dropp finns. Som kommunelege
hade jag min egen ”akutkoffert” och medicinerna stod jag oftast
själv för. Medicinerna , plus en mängd annan utrustning
som mikroskåp, oftalmo,-otoskåp, glukometer, var alla avdragsgilla
i den ”norska selvangivelsen”. Detta var en stor fördel för en
blivande långseglardoktor MM och utnyttjades fullt ut.
BLODGRUPPERING
av hela familjen gjordes vilket allmänt rekommenderades bland
annat från vaccinationscentralen. Man var mycket hjälpsam på Ängelholms
sjukhus då detta var en lite udda uppgift. Vi fick våra blodgrupperingskort
och samtal med lab-läkaren som gav oss råd om eventuella transfusioner.
VACCINATIONERNA var komplicerade eftersom vi
skulle resa under lång tid, både vuxna och barn, utanför de normala
turiststråken och över flera olika klimatzoner. Vi fick därför
beställa en egen timme hos Lorita Lindahl infektionsläkare
i Helsingborg och vi enades om ett omfattande vaccinationsprogram
med ”massor av sprutor” som barnen uttryckte det. Jag hade innan
”timmen” gjort egna översiktliga listor på varje person med alla
tänkbara vaccinationer och fyllt i tidigare sprutor. Det blev
på så vis enklare och mer överskådligt.
I Norge ger Folkehelsan varje vecka ut
MSIS-rapport för smittsamma sjukdomar. Dessa blev en bra databas
för aktuella sjukdomar exempelvis malaria, denguefeber med flera,
med eventuella nya rekommenderationer. Som mycket bra, mer
omfattande litteratur, använde jag ”International Travel and Health”
boken, utgiven av WHO men också den danska ”Rejse Medicinsk Håndbok-´98”.
Vidare finns en bra telefon-service; ”Vaccinations Informations
Service” -VIS som har ett 020 nummer och ger goda råd och svarar
på frågor.
MALARIAN känns idag som det stora medicinska
problemet ombord. Skall vi som en del andra långseglare avstå
från profylax och bara egenbehandla? Ett risktagande man kanske
kan göra i civiliserade trakter men inte till havs och inte med
barn. Det finnes dock ett ”Malaria Self-Test Kit” som kan rekvireras
från Australien tillsammans med myggnät och myggmedel som
innehåller bland annat DEET som kan vara svårt att få i Sverige.
Det är framför allt biverkningarna och resistensutvecklingen,
speciellt då vi reser i olika zoner, som gör det problematiskt
. Då undertecknad har en mild psoriasis, som jag inte önskar skall
förvärras under resan på grund av profylaxmediciner, och då alternativen
inte är så tilltalande, känns det motigt att i långa perioder
ta Lariam. WHO har nyligen genom sin nya president Gro Harlem
Brundtland prioriterat bekämpningen av malarian, vilket
inte bara för oss är ett stort problem utan ett gigantiskt globalt
problem. Prioriteringen känns meningsfull och nödvändig.
TANDSTATUS kontrollerades strax innan
vi kastade loss, hos vår tandläkare Gunilla som bistod med aktuella
röntgenbilder, många god råd och Cave CocaCola vilket inte har
varit så lätt att efterleva. Vi har med oss ” Första Hjälpen För
Tänderna” som bland annat innehåller tandcement för tillfälliga
lagningar och lite enkel tandläkarutrustning. Våra planer är att,
om inget oförutsett inträffar, och då framför allt barnens tandstatus
är utmärkt, så väntar vi med nästa tandläkarkontroll tills vi
är halsvägs, i Australien hos vänner i Darwin. Som kuriosainformation
kan nämnas att man som seglande tandläkare utan problem kan finansiera
sin jordenruntsegling genom att ha sin utrustning med ombord.
Det är relativt enkelt då tandläkareutrustning går på 12 volt.
Vår OPTIKER bistod oss också med våra ”glasögon
och linsrecept” och extra glasögon och linser för 6 månader togs
med. Sen hoppas vi att linser är billigare på andra platser än
i Sverige.
KORTVÅGSRADION är inte bara ett sätt att kostnadsfritt
och direkt få kontakt med en annan radioamatör i exempelvis Sverige
utan också en stor trygghet och säkerhet. Vi kan i stort sett
överallt på jorden få kontakt med någon annan radioamatör som
vid behov kan länka oss vidare. Till exempel till någon
kuststation som förmedlar ett ”RADIOMEDICAL” till något sjukhus
i närheten. Och att bli hämtad med helikopter mitt ute på Atlanten
är i dag ingen utopi, vilket vi dock hoppas aldrig skall behöva
inträffa. Vi är idag långt från Joschua Slocums jordenruntsegling
i seklets början.
För att ha möjligheten att kunna jobba i till
exempel Nya Zeeland där vi tänker ”övervintra” i 3-4 månader år
2000 har jag sökt och fått engelsk legitimation; ”CERTIFICATE
OF FULL REGISTRATION AS MEDICAL PRACTITIONER” från General Medical
Council i London. Vem vet, pengarna kanske tar slut. Om det finns
möjligheter att få ett en- månaders vikariat skulle det vara mycket
intressant och se hur sjukvården fungerar på Nya Zeeland eller
kanske på andra platser där legitimationen gäller. Caribien, Australien,
Falklandsöarna??
Viktigt att
inte glömma alla sina dokument och helst i original, ju fler desto
bättre. Jag tog för säkerhets skull också med min Norska Autorisation.
Får se om den kommer till användning. Min första patient, han
norrmannen på bryggan, blev i alla fall imponerad.
Förutom Sölve,
norrmannen, som nu sedan 2 månader är vår goda medseglare på väg
till Caribien, så har vi lyckligtvis inte behövt bistå oss själva
eller andra ännu. Våra medicinska ”problem” har hittills handlat
om lite skrubbsår och lite oroliga magar (men det är också viktigt
att vi sakta vänjer oss vid en ny bakteriekultur). Det enda vi
”sytt” är andra långseglares segel då vi har en segelsymaskin
ombord. Detta kommer i längden att vara betydligt mer lönande
sysätt än att ta fram pincett, nålförare och tråd och sy sår.
Då vädret i år inte varit sig likt i Europa,
och inte i Spanien eller Portugal heller, så har solbrännan kommit
långsamt men säkert. Ingen har behövt bränna sig och det känns
skönt. Vi hör om ozonhålen över Nya Zeeland och Australien där
barnen inte får vara utomhus då solen står som högst mitt på dagen.
Det skrämmer oss lite. Men det är mycket detta vår resa handlar
om. Att se världen med egna ögon och se om verkligheten stämmer
med den bild vi får via massmedia och turistbroschyrer. Det vi
rapporterar och skriver om, blir vår bild av världen. Det står
bara för oss. Vi kommer att fortlöpande skriva ner våra iakttagelser
i form av resebrev på vår hemsida på Internet.
Sommaren 1998 blev den sommar som många minns
för det dåliga vädret, eller är detta redan glömt? Våra minnen
blir framför allt vår avresa den 21/6 då flera hundra vänner och
bekanta vinkade av oss från Råå Hamn i Helsingborg, på sommarens,
vad vi hört, enda vackra och varma dag. Efter år och månader av
allt mer hektiskt jobb så pustade vi sen ut i Helsingör, Danmark
i tre dagar. Färden gick därefter via Skagen på Nordjylland till
Sydnorge och över till Shetland och Lerwick. Vi kom att stanna
där en vecka bland annat på grund av dåligt väder! Men också för
att det var en spännande plats och hade det inte regnat varje
dag så hade vi säkert stannat längre. Vi blev bland annat hembjudna
till en familj och fick lite intressant historia om Shetland och
dess tillhörighet till Storbritannien. Folket hade egentligen
önskat att de, som i gamla tider, var bundna till Norge. De kände
sig trygga med sin sjukvård. Man hade sin ”GP” som man kände väl
och ett tämligen nytt sjukhus i Lerwick. Vid mer avancerade åkommor
flögs man i helikopter in till Edinburgh, ca 1 timmes flygtid.
Under vår vidare segling missade vi Orkneyöarna pga kulingvindar
från fel håll och gick direkt till Inverness och Caledonien Canal.
Vi hade där en dag som får betraktas som fint väder. I gengälld
låg vi underbart vackert under Urquhart Castel i Loch Ness och
spanade efter ”Nellie”. För barnen var ett besök på ”turistfällan”
om sjöodjuret en stor upplevelse. Då vi efter 10 dagar åter slussade
ut från kanalen hade vi blivit 3 båtar; en norsk Colin Archer;
”Gadden” och en australiensk stålbåt; ”Amoroo”. Efter 2 månader
seglar vi fortfarande tillsammans och träffas i olika hamnar.
Av Skottland såg vi sen inte så mycket, pga dimma och regn.
Med hjälp av radar och satelitnavigator i dimma och starka tidvattenströmmar
tog vi oss till Belfast på Nordirland. Det var bara dottern
på norska ”Gadden” som vågade sig in till Belfast. Det var årstiden
för alla traditionella religiösa marscher och vi ville inte utsätta
oss för några problem så här i början av vår resan. Men vi fick
bara positiva rapporter då dottern återkom helskinnad till båten,
till föräldrarnas stora lättnad. Vi längtade nu allt mer efter
värme, att få bada, att få torka ut båten och att slippa regnställ,
våta kläder, stövlar och ”sydvästen”. Efter skeppsråd med våra
seglarvänner togs ett snabbt och enkelt beslut; att fortast möjligt
segla ner till Cork på sydkusten av Irland och segla över Biscaya
vid första bästa väderprognos. Vi hann med en mycket kort tur
in till Dublin och fick en fantastisk kväll med en miniföreställning
av ”Riverdance”. Väl i Cork fick vi redan andra dagen på BBC
weatherforecast höra talas om sommarens första HÖGTRYCK!
Det var på väg in över Irland och skulle ge oss fördelaktiga om
än lite svaga vindar, över Biscaya? Nu var det inget som stoppade
oss. Till värmen ville vi och båten var bunkrad och välstuvad.
Det blev som vanligt mer vind än utlovat, men å andra sidan fick
vi en snabb översegling. 550 sjömil på 3 dygn! Det dröjde till
ca 5 sjömil före La Coruna innan vi såg land. Som genom ett trollslag
lättade dimman, vinden la sig och solen värmde våra trötta kroppar.
Efter 10 minuter simmade vi alla runt båten ute på havet och skrek
av lycka, eller var det av kyla? Vattnet var ”bara” 19 grader.
Vad gjorde det denna underbara eftermiddag då vi nu på riktigt
kände oss som en långfärdsseglarbåt och hade bestått vårt mandomsprov.
Vi hade inte bara klarat av Nordsjön, utan nu också Biscaya. Stolta
kastade vi ankar bland andra långseglare i La Corunas hamn och
satte oss i sittbrunnen i shorts, lyssnande och luktande på alla
nya spännande ljud och dofter. Vi blev kvar i Galiciern i Nordspanien
i 1 månad och seglade bla till några underbara ”paradisöar” Islas
Cies utanför Bayona där vi låg 1 vecka för ankar i en vacker badvik.
Därefter har vi sakta tagit oss nerför Portugals Atlantkust till
Algarve. Vi har ännu inte mött den riktiga värmen. Vi var nog
egentligen inte medvetna om att Atlantvattnet här är kallt, och
området känt för sitt dimmiga klimat. Än en gång kände vi att
vi snabbt ville vidare mot värmen, då vi sista månaden inte kunnat
bada ordentligt. Den enda riktigt varma dagen var då vi hade en
spännande och annorlunda upplevelse på Expo 98 i Lissabon. En
dag tyvärr alltför kort. Christian hade önskat sig minst 1 vecka
här. Det hade inte vår budget klarat då det var mycket dyrt at
komma in och marinapriserna fördubblats under Expo-perioden. Vi
ligger nu åter väl förberedda med alla förråden välfyllda och
skaplig väderprognos för seglingsområde Trafalgar, som vi går
över på väg till Madeira. En seglats på förhoppningsvis 2-3 dagar
med god vind. Vi går i först till Porto Santo, där det enligt
ryktena skall finnas milslånga sandstränder och 23 grader varmt
vatten. Vi får väl se om ett par dagar?
Användbara telefonnummer
och adresser:
- Vaccinations Informations Service : 020
- 795599
- MASTA
Travel Health Products, Australia, fax nummer 612 99710239
- Första Hjälpen för Tänderna; Aronwitsch &
Lyth AB, 08 - 6634065
- General
Medical Council, England;
0171 580 7642
- OffshoreHealth;
”Where There Is No Doctor”, artikel Cruising World , July 1997.
- Foreningen til Langtursejladsens Fremme;
”Medicin Om Bord”, (45) 86182495
Litteratur ombord:
- Svensk FASS
- Läkemedelsboken
97/98
- BNF;
British National Formulary, ( engelsk Fass ).
- Jourläkarhandboken
- A Simple Guide
To Trauma; R.L.Huckstep ISBN 0-443-04679-4, omfattande i det lilla
- formatet.
- Tropiska Sjukdomar,
Apoteksbolaget 1981, hittade tyvärr ingen aktuellare bok.
- International Travel and Health; Vaccination
Requirements and Health Advice, WHO;
- ISBN 92 4 1580232
- Rejse Medicinsk Håndbog, 98, Mads R. Buhl;
ISBN 87-985630-3-3
- Tropisk Dermatologi
i Norden och En Informationsserie om Hudsjukdomar; Glaxo
- A Colour Atlas of Dermatology, G.M. Levene
& C.D. Calnan;
ISBN 0 7234 0863 7
- Infektionssjukdomar, Ström/Iwarson, Liber
Förlag
- Oftalmologi En Introduktion, Hans och
Gunnel Bynke; Studentlitteratur.
- Skelett och
Ledskador, Kompendium från ort klin Karlstad.
- Den Lilla Kirurgin
På Akutmottagningen, Åke Andren-Sandberg, Astra Läkemedel.
Eric Boye
Artikel 1
- Artikel 2 -
Artikel 3 - Artikel 4
- Artikel 5 -
Artikel 6
|
