Startsidan > Jorden runt > Astra-artiklar

Artikel 1 - Artikel 2 - Artikel 3 - Artikel 4 - Artikel 5 - Artikel 6

Under seglingen skrev jag ett antal artiklar som publicerades i "Medicinskt Forum" som ges ut av Astra för läkare. Artiklarna innehåller våra medicinska förberedelser inför resan och de patienter och medicinska problem vi stötte på samt lite tropikmedicin. Artiklarna är också en sammanfattning av vår resa. 

DOCTOR MARITIME MOBIL - Jordenruntsegling med ARIEL  IV

Resebrev 1 från  s/y ARIEL IV, Råå.                                      Sines, Portugal 1/10-98

Jag hade idag min första patient som ”Doctor MM” ( Maritime Mobil). ”Jag hörde att du var läkare och...” hördes från bryggan där vi  låg i Sines Marina i södra Portugal. Det var lite av ödets ironi att  patienten var en norrman. Det finns en välkänd sanning om att en resa börjar redan då ett beslut är taget. Vi har startat en 3-års jordenruntsegling som började med ett preliminärt beslut 1993 om att först köpa en större båt, sen spara ihop reskassan och sen sälja allt vi ägde hemma, hus, bil, allt! NordNorge, där jag vikarierade som ”fast” kommunelege, blev  under 5 år mitt andra hem och blev en del av vår resa. Vistelsen där blev inte bara tungt ”vagt-jobb” med 1-delt vagt i upp till 8 veckor, utan också många goda och nära vänner som följer vår resa. Jag fick massor av erfarenhet av att klara mig själv, massor av naturupplevelser, dramatik på ”legeskyssbåten” i en vintersnöstorm på Vestfjorden mot Bodö Sykehus.... 5 års upplevelser som skulle räcka  till en bok! 

Det var ett kollektivt familjebeslut om att vilja segla iväg och att ta våra tre barn ur den svenska skolan och tryggheten. Vi fick många positiva kommentarer från släkt och vänner och vi har fått mycket gott stöd från alla inklusive skolan. Barnen är idag 9 år-Jens, 11 år-Rasmus och 16- år Christian. Skolan ombord är 3 timmars ”obligatorisk” undervisning dagligen samt alla upplevelser och lärdomar som själva resan ger. Hustru Birgitta jobbande inom kultursektorn. Hon har av sin positiva chef fått tjänstledigt då chefen inser att resande är att växa att förkovra sig och få nya idéer.

5 års förberedelser innebär mycket jobb och slit och oändliga mängder med telefonsamtal. Våra ca 30 sparade ”fixarlistor” vittnar om många jobbtimmar. De flesta handlar konkret om båten, andra om information ex sjökort, ca 1000 st finns ombord, pilotböcker mm, men också om kontakter med myndigheter, banker, folkbokföringsregister, skolor, tidskrifter, listor på inköp, listor på viktiga saker att ta med sig, sista-minuten saker. Månaderna innan avfärd blev listorna sakta men säkert färre och vid avfärd hade vi ”bara” 3 listor kvar.

Kort om vårt flytande hem, vår ”drömbåt”, ARIEL IV som vi fann i Danmark. Den var då nyss hemkommen från sin första jordenruntsegling. 15 meter lång och 4,6  meter bred med 2,5 meters djupgående och 10 fasta kojplatser som innebär att vi kan ta släkt och vänner med oss på delar av vår resa. Byggd i stål med runda spant för styrka och estetik, är vår kutterriggade segelbåt en skönhet som ger oss trygghet i både storm och stiltje. Ombord finns all tänkbar modern navigationsutrustning, modern kabyss, tvättmaskin och dusch. Vi har också installerat en Watermaker då vi önskar vara så självförsörjande som möjligt. Av samma anledning finns en vindgenerator och el-verk.

En stor del av förberedelserna har varit dom rent medicinska. Som läkare kanske man tenderar att vara lite överambitiös, men jag har försökt samla erfarenheter från så många olika håll som möjligt. Det har bla inneburit att ta del av lärdomar från exempelvis Whitbread där den svenske läkaren Roger Nilsson har nedtecknat sina erfarenheter, att läsa andra jordenruntseglares böcker och berättelser och att få information från de olika nordiska långtursseglarklubbarna, men kanske mest av allt  från egna erfarenheter. 1988 seglade vi drygt 1 år i Medelhavet och övervintrade i Turkiet. Vi upptäckte då att man som läkare får ställa upp på mycket olika problem. Jag fick till exempel dra ut tänder, avliva katt, ta hand om brännsår och andra svårläkta sår, spontan abort, magproblem, stukningar, öron och ögoninfektioner.

Då vi i skrivande stund fortfarande befinner oss i Europa och känslan av att vara långt borta på exotiska platser dröjer ett tag till, kommer detta första ”resebrev” att i första hand berätta om våra medicinska förberedelser.

APOTEKET ombord är sammanställt utifrån mina erfarenhet från tidigare seglatser och från arbetet som Kommunelege i Norge. Där hade jag ett totalansvar för läkemedel och för all utrustning på mottagningen. Jag blev van vid att ordna upp i mottagningens medicinförråd och utrustning, då vikarleger med korta vikariat inte kunde göra det. Det blev en nyttig erfarenhet att prioritera inköp. Sjöfartsverket ger ut användbara listor exempelvis ” Läkemedel i respektive fartygsapotek”, ” Läkemedel och deras användning - ordnade efter användningsområde”,    ”Ingående utrustning  m.m i respektive fartygsapotek”.  Jag studerade också bland annat ”The Card´s”, den svenska tidigare Whitbread-båtens, utrustningslistor och de medicinska problem man hade ombord.  Till slut fick jag fram ett basapotek som täcker vad som är rimligt för en familjebesättning med  3 barn. Jag har självklart också för avsikt att bistå andra långseglare som får akuta problem. Är det någon som önskar en rutinkontroll, exempelvis blodtryck, diabetes, astma så utgår det en blygsam kostnad. Vårt stora problem blev att avgöra kvantiteterna på läkemedel och utrustning. Mycket salvkompresser, ett relativt brett antibiotikaregister, mycket salvor mot hudskador av olika slag, men i övrigt ett utbud som täcker det mesta och som förhoppningsvis kan kompletteras under resans gång. Möjligheter att sätta dropp finns. Som kommunelege  hade jag min egen ”akutkoffert” och medicinerna stod jag oftast själv för.  Medicinerna , plus en mängd annan utrustning som mikroskåp, oftalmo,-otoskåp, glukometer, var alla avdragsgilla i den ”norska selvangivelsen”. Detta var en stor fördel för en blivande långseglardoktor MM och utnyttjades fullt ut.

BLODGRUPPERING av hela familjen gjordes vilket allmänt rekommenderades bland annat från vaccinationscentralen. Man var mycket hjälpsam på Ängelholms sjukhus då detta var en lite udda uppgift. Vi fick våra blodgrupperingskort och samtal med lab-läkaren som gav oss råd om eventuella transfusioner.

VACCINATIONERNA var komplicerade eftersom vi skulle resa under lång tid, både vuxna och barn, utanför de normala turiststråken och över flera olika klimatzoner. Vi fick därför beställa en egen timme hos Lorita Lindahl  infektionsläkare i Helsingborg och vi enades om ett omfattande vaccinationsprogram med ”massor av sprutor” som barnen uttryckte det. Jag hade innan ”timmen” gjort egna översiktliga listor på varje person med alla tänkbara vaccinationer och fyllt i tidigare sprutor. Det blev på så vis enklare och mer överskådligt.

I Norge ger Folkehelsan  varje vecka ut MSIS-rapport för smittsamma sjukdomar. Dessa blev en bra databas för aktuella sjukdomar exempelvis malaria, denguefeber med flera, med eventuella  nya rekommenderationer. Som mycket bra, mer omfattande litteratur, använde jag ”International Travel and Health” boken, utgiven av WHO men också den danska ”Rejse Medicinsk Håndbok-´98”. Vidare finns en bra telefon-service;  ”Vaccinations Informations Service” -VIS som har ett 020 nummer och ger goda råd och svarar på frågor.

MALARIAN känns idag som det stora medicinska problemet ombord. Skall vi som en del andra långseglare avstå från profylax och bara egenbehandla? Ett risktagande man kanske kan göra i civiliserade trakter men inte till havs och inte med barn. Det finnes dock ett ”Malaria Self-Test Kit” som kan rekvireras från Australien tillsammans med  myggnät och myggmedel som innehåller bland annat DEET som kan vara svårt att få i Sverige. Det är framför allt biverkningarna och resistensutvecklingen, speciellt då vi reser i olika zoner, som gör det problematiskt . Då undertecknad har en mild psoriasis, som jag inte önskar skall förvärras under resan på grund av profylaxmediciner, och då alternativen inte är så tilltalande, känns det motigt att i långa perioder ta Lariam. WHO har nyligen genom sin nya president Gro Harlem Brundtland  prioriterat  bekämpningen av malarian, vilket inte bara för oss är ett stort problem utan ett gigantiskt globalt problem. Prioriteringen känns meningsfull och nödvändig.

TANDSTATUS  kontrollerades strax innan vi kastade loss, hos vår tandläkare Gunilla som bistod med aktuella röntgenbilder, många god råd och Cave CocaCola vilket inte har varit så lätt att efterleva. Vi har med oss ” Första Hjälpen För Tänderna”  som bland annat innehåller tandcement för tillfälliga lagningar och lite enkel tandläkarutrustning. Våra planer är att, om inget oförutsett inträffar, och då framför allt barnens tandstatus är utmärkt, så väntar vi med nästa tandläkarkontroll tills vi är halsvägs, i Australien hos vänner i Darwin. Som kuriosainformation  kan nämnas att man som seglande tandläkare utan problem kan finansiera sin jordenruntsegling genom att ha sin utrustning med ombord.  Det är relativt enkelt då tandläkareutrustning går på 12 volt.

Vår OPTIKER bistod oss också med våra ”glasögon och linsrecept” och extra glasögon och linser för 6 månader togs med. Sen hoppas vi att linser är billigare på andra platser än i  Sverige.

KORTVÅGSRADION är inte bara ett sätt att kostnadsfritt och direkt få kontakt med en annan radioamatör i exempelvis Sverige utan också en stor trygghet och säkerhet. Vi kan i stort sett överallt på jorden få kontakt med någon annan radioamatör som vid behov kan länka oss vidare. Till exempel  till någon kuststation som förmedlar ett ”RADIOMEDICAL” till något sjukhus i närheten. Och att bli hämtad med helikopter mitt ute på Atlanten är i dag ingen utopi, vilket vi dock hoppas aldrig skall behöva inträffa. Vi är idag långt från Joschua Slocums jordenruntsegling i seklets början.

För att ha möjligheten att kunna jobba i till exempel Nya Zeeland där vi tänker ”övervintra” i 3-4 månader år 2000  har jag  sökt och fått engelsk legitimation; ”CERTIFICATE OF FULL REGISTRATION AS MEDICAL PRACTITIONER” från General Medical Council i London. Vem vet, pengarna kanske tar slut. Om det finns möjligheter att få ett en- månaders vikariat skulle det vara mycket intressant och se hur sjukvården fungerar på Nya Zeeland eller kanske på andra platser där legitimationen gäller. Caribien, Australien, Falklandsöarna??

Viktigt att inte glömma alla sina dokument och helst i original, ju fler desto bättre. Jag tog för säkerhets skull också med min Norska Autorisation. Får se om den kommer till användning. Min första patient, han norrmannen på bryggan, blev i alla fall imponerad.

Förutom Sölve, norrmannen, som nu sedan 2 månader är vår goda medseglare på väg till Caribien, så har vi lyckligtvis inte behövt bistå oss själva eller andra ännu. Våra medicinska ”problem” har hittills handlat om lite skrubbsår och lite oroliga magar (men det är också viktigt att vi sakta vänjer oss vid en ny bakteriekultur). Det enda vi ”sytt” är andra långseglares segel då vi har en segelsymaskin ombord. Detta kommer i längden att vara betydligt mer lönande sysätt än att ta fram pincett, nålförare och tråd och sy sår.

Då vädret i år inte varit sig likt i Europa, och inte i Spanien eller Portugal heller, så har solbrännan kommit långsamt men säkert. Ingen har behövt bränna sig och det känns skönt. Vi hör om ozonhålen över Nya Zeeland och Australien där barnen inte får vara utomhus då solen står som högst mitt på dagen. Det skrämmer oss lite. Men det är mycket detta vår resa handlar om. Att se världen med egna ögon och se om verkligheten stämmer med den bild vi får via massmedia och turistbroschyrer. Det vi rapporterar och skriver om, blir vår bild av världen. Det står bara för oss. Vi kommer att fortlöpande skriva ner våra iakttagelser i form av resebrev på  vår hemsida på Internet.

Sommaren 1998 blev den sommar som många minns för det dåliga vädret, eller är detta redan glömt? Våra minnen blir framför allt vår avresa den 21/6 då flera hundra vänner och bekanta vinkade av oss från Råå Hamn i Helsingborg, på sommarens, vad vi hört, enda vackra och varma dag. Efter år och månader av allt mer hektiskt jobb så pustade vi sen ut i Helsingör, Danmark i tre dagar. Färden gick därefter via Skagen på Nordjylland till Sydnorge och över till Shetland och Lerwick. Vi kom att stanna där en vecka bland annat på grund av dåligt väder! Men också för att det var en spännande plats och hade det inte regnat varje dag så hade vi säkert stannat längre. Vi blev bland annat hembjudna till en familj och fick lite intressant historia om Shetland och dess tillhörighet till Storbritannien. Folket hade egentligen önskat att de, som i gamla tider, var bundna till Norge. De kände sig trygga med sin sjukvård. Man hade sin ”GP” som man kände väl och ett tämligen nytt sjukhus i Lerwick. Vid mer avancerade åkommor flögs man i helikopter in till Edinburgh, ca 1 timmes flygtid. Under vår vidare segling missade vi Orkneyöarna pga kulingvindar från fel håll och gick direkt till Inverness och Caledonien Canal. Vi hade där en dag som får betraktas som fint väder. I gengälld låg vi underbart vackert under Urquhart Castel i Loch Ness och spanade efter ”Nellie”. För barnen var ett besök på ”turistfällan” om sjöodjuret en stor upplevelse. Då vi efter 10 dagar åter slussade ut från kanalen hade vi blivit 3 båtar; en norsk Colin Archer; ”Gadden” och en australiensk stålbåt; ”Amoroo”. Efter 2 månader seglar vi fortfarande tillsammans och träffas i olika hamnar. Av Skottland såg vi sen inte så mycket,  pga dimma och regn. Med hjälp av radar och satelitnavigator i dimma och starka tidvattenströmmar tog vi oss till Belfast på Nordirland. Det var bara  dottern på norska ”Gadden” som vågade sig in till Belfast. Det var årstiden för alla traditionella religiösa marscher och vi ville inte utsätta oss för några problem så här i början av vår resan. Men vi fick bara positiva rapporter då dottern återkom helskinnad till båten, till föräldrarnas stora lättnad. Vi längtade nu allt mer efter värme, att få bada, att få torka ut båten och att slippa regnställ, våta kläder, stövlar och ”sydvästen”. Efter skeppsråd med våra seglarvänner togs ett snabbt och enkelt beslut; att fortast möjligt segla ner till Cork på sydkusten av Irland och segla över Biscaya vid första bästa väderprognos. Vi hann med en mycket kort tur in till Dublin och fick en fantastisk kväll med en miniföreställning av ”Riverdance”. Väl i Cork fick vi redan andra dagen på BBC  weatherforecast höra talas om sommarens första HÖGTRYCK!  Det var på väg in över Irland och skulle ge oss fördelaktiga om än lite svaga vindar, över Biscaya? Nu var det inget som stoppade oss. Till värmen ville vi och båten var bunkrad och välstuvad. Det blev som vanligt mer vind än utlovat, men å andra sidan fick vi en snabb översegling. 550 sjömil på 3 dygn! Det dröjde till ca 5 sjömil före La Coruna innan vi såg land. Som genom ett trollslag lättade dimman, vinden la sig och solen värmde våra trötta kroppar. Efter 10 minuter simmade vi alla runt båten ute på havet och skrek av lycka, eller var det av kyla? Vattnet var ”bara” 19 grader. Vad gjorde det denna underbara eftermiddag då vi nu på riktigt kände oss som en långfärdsseglarbåt och hade bestått vårt mandomsprov. Vi hade inte bara klarat av Nordsjön, utan nu också Biscaya. Stolta kastade vi ankar bland andra långseglare i La Corunas hamn och satte oss i sittbrunnen i shorts, lyssnande och luktande på alla nya spännande ljud och dofter. Vi blev kvar i Galiciern i Nordspanien  i 1 månad och seglade bla till några underbara ”paradisöar” Islas Cies utanför Bayona där vi låg 1 vecka för ankar i en vacker badvik. Därefter har vi sakta tagit oss nerför Portugals Atlantkust till Algarve. Vi har ännu inte mött den riktiga värmen. Vi var nog egentligen inte medvetna om att Atlantvattnet här är kallt, och området känt för sitt dimmiga klimat. Än en gång kände vi att vi snabbt ville vidare mot värmen, då vi sista månaden inte kunnat bada ordentligt. Den enda riktigt varma dagen var då vi hade en spännande och annorlunda upplevelse på Expo 98 i Lissabon. En dag tyvärr alltför kort. Christian hade önskat sig minst 1 vecka här. Det hade inte vår budget klarat då det var mycket dyrt at komma in och marinapriserna fördubblats under Expo-perioden. Vi ligger nu åter väl förberedda med alla förråden välfyllda och skaplig väderprognos för seglingsområde Trafalgar, som vi går över på väg till Madeira. En seglats på förhoppningsvis 2-3 dagar med god vind. Vi går i först till  Porto Santo, där det enligt ryktena skall finnas milslånga sandstränder och 23 grader varmt vatten. Vi får väl se om ett par dagar?

Användbara telefonnummer och adresser:

  • Vaccinations Informations Service :  020 - 795599
  • MASTA Travel Health Products,  Australia, fax nummer  612 99710239
  • Första Hjälpen för Tänderna; Aronwitsch & Lyth AB,  08 - 6634065
  • General Medical Council, England; 0171 580 7642
  • OffshoreHealth; ”Where There Is No Doctor”, artikel Cruising World , July 1997.
  • Foreningen til Langtursejladsens Fremme;  ”Medicin Om Bord”,  (45) 86182495

Litteratur ombord:

  • Svensk FASS
  • Läkemedelsboken 97/98
  • BNF; British National Formulary, ( engelsk Fass ).
  • Jourläkarhandboken
  • A Simple Guide To Trauma; R.L.Huckstep ISBN 0-443-04679-4, omfattande i det lilla
  • formatet.
  • Tropiska Sjukdomar, Apoteksbolaget 1981, hittade tyvärr ingen aktuellare bok.
  • International Travel and Health; Vaccination Requirements and Health  Advice, WHO;
  • ISBN  92 4 1580232
  • Rejse Medicinsk Håndbog, 98, Mads R. Buhl;  ISBN  87-985630-3-3
  • Tropisk Dermatologi i Norden och En Informationsserie om Hudsjukdomar; Glaxo
  • A Colour Atlas of Dermatology, G.M. Levene & C.D. Calnan; 
    ISBN  0 7234 0863 7
  • Infektionssjukdomar,  Ström/Iwarson, Liber Förlag
  • Oftalmologi En Introduktion,  Hans och Gunnel Bynke; Studentlitteratur.
  • Skelett och Ledskador, Kompendium från ort klin Karlstad.
  • Den Lilla Kirurgin På Akutmottagningen, Åke Andren-Sandberg, Astra Läkemedel.

Eric Boye

Artikel 1 - Artikel 2 - Artikel 3 - Artikel 4 - Artikel 5 - Artikel 6


Startsidan > Jorden runt > Astra-artiklar

 

arielfyra@hotmail.com