Lör 2 juli

Trötta idag, vi sov i Ariel ankrad i den tysta floden till kl tio. Nu kom kajakerna på däck till användning. Vi paddlade uppför floden och mötte Michael och Natura vid stigens slut där de har sina kajaker liggande. En strid ström av laxar passerade uppåt när vi stod där och tittade. Varannan minut hoppade någon högt i luften kanske en meter upp i luften. Jag trodde det var på det viset mest i fiskarhistoriernas värld. Tillsammans paddlade vi alla fyra tillbaka till Ariel. De hade med sig sallad, rädisor och dill från den egna lilla trädgården, söt sav från granskott till pannkakor och hembakat bröd. Den här dagen regnade det. Regnet var nästan hemtrevligt när det droppade på sprayhoodarna. Det var 13 grader i luften och 9,2 i vattnet. Vad kunde passat bättre än en knytkalaslunch under i stora sittbrunnen under kapellet och ett långt eftertänksamt samtal om Alaska versus resten av USA och Europa. Michael och Natura hade båda flyttat till Alaska från Minnesota respektive Kalifornien och planerade att stanna här. Livet är så mycket enklare här, långsammare och mer kravlöst sa de. ”You can be just the way you are. You don´t have to keep upp with the Joneses”. När diskussionerna kom in på Obamas försök att få till en sjukförsäkring berättade Natura att hon förra året haft akut ont i magen, blivit rädd och åkt in till sjukhuset för undersökning. De hittade inget, hon fick en medicin och en räkning på nästa tjugotusen kronor. Hon hade inte tyckt sig ha råd med en sjukförsäkring.