Hm, hur kan man summera ett äventyr som det här, att segla genom Arktis, Nordvästpassagen, förmodligen världens sista vildmark. En STOR upplevelse! Kanske genom att minnas hur det känns att
- segla i en gigantisk isbergsutställning
- äta middag klockan tolv på natten i strålande solsken
- plötsligt se en isbjörn lunka fram över isen
- slalomsegla och hitta vägar genom massor av packisflak
- vandra över oändliga bergsvidder med gevär över axeln
- hämta vatten till tankarna i en strilande bäck
- se knölvalar dyka över ände och slå upp sina gigantiska stjärtfenor
- njuta en fantastiskt god konservburksmiddag
- skräckslagen spana efter is i kolmörk natt
- känna trygghet med vår kapten och goa besättning
- möta ruffa men härliga unga fiskare
- spana på en grizzlybjörn från läskigt nära håll
- paddla kajak över en andlöst vacker ankarvik omgiven av snöklädda toppar
- följa en långsam myskoxe med blicken
- få en dusch, efter en vecka utan
- segla över mörkt hav i glittrande fullmåne
- höra sjölejonen frusta och fnysa
- glädjas åt delfiners lekfulla hopp
- följa norrskenets grönlila böljande dans
- dricka en öl efter en veckas segling / BIRGITTA
Det har varit så intressant att läsa bloggen från ARIEL och jag har tyckt att varje dag utan livstecken från er har varit misslyckad. Som sjömansbarn har havet och sjön varit mitt stora intresse och jag beundrar ert mod och intresse för att utmana. Ni har fört mig/oss som följt er seglats ut på nya vyer och äventyr. Hoppas att höra mer från er på Ariel fyra. Kommer det en bok?
Många varma hälsningar.
Ingegerd Karlsson
Tack för en härlig resa och följetong, följt er genom hela ert äventyr och denna sammanfattningen ger storheten i er expedition, vi hoppas på fler resor, och väntar med spänning på boken!!!
Hääärligt Birgitta. Fantastisk tavla…Det doftar, låter och smakar… Man ser och känner…
Kram
Bengt