En tromb, som vi sett på väderfaxen, hade ökat i styrka och klassats upp till orkan, femtio sekundmeter vind och tio meter vågor. Den rörde sig från Vancoverområdet norröver upp mot oss och förväntades i sin utkant nå vattnen utanför Anchorage och Dutch Harbour. Vi ville inte hamna ens i utkanten av en orkan. Även om vinden mojnat brukar hög jobbig sjö ligga kvar, en seglares mardröm. Det går varken att segla eller gå för motor. Båten kränger och far som en tappad kork.
Vi hade seglat förbi Nome och var på väg direkt till Dutch Harbour. Vår äventyrstid för den här gången är på väg att rinna ut. Men vädersituationen tvingade oss att vänta några dagar med att angöra Dutch Harbour. Vi la om kurs, tjugo grader mot sydväst, mot en liten ö mitt i Bering Sea, St. Poul Island. Omkring fyrahundra invånare. Spännande! ”Finns det någon pub där?” frågade Kåre.
Hoppas, verkligen att det finns en pub!
När vi får det här är det redan historia och någon pub på St. Poul Island blev det inte. Ni fortsatte mot Dutch Harbour men har nog lite vågor att kämpa med under frisk bris/kuling enligt yr.no. Jag måste lägga till tid i min gissning: ni ankommer Dutch Harbour lördag kväll lokal tid. Det måste ju vara perfekt för att gå på pub? Men jag gissar ni är rätt så trötta efter den här etappen, tuffa som ni är, och att kojan är en större frestelse.
Stort grattis! Ni är i Dutch Harbour (tidlig söndag morgon svensk tid) och vi undrar om det blev pub eller bädd?
Vilken etapp! Vinden enligt väderkartan tycks ha varit hyfsat men hur var det i verkligheten?