Berings sund, Berings hav, långt, långt norrut, namn vi läst om i beskrivningar av tuffa polarfarare som kämpat sig mot Nordvästpassagen i rykande storm och med nedisad rigg. Vi seglade söderut och solen sken. Ryssland om styrbord och USA om babord. Vid Berings sund hade lufttemperaturen gått upp till omkring 10 grader och vattendito till 8 grader. Under dagvakterna låg både mössor och vantar kvar i sina lådor i kuvösen (främre sittbrunnen). Ariel VI dundrade i sju knop förbi det ena fantasieggande kapet efter det andra, Point Franklin, Icy Cape, Point Hope, Cape Krusenstern och tillbaka över polcirkeln. Vi var inte längre i Arktis. Alla kriterier för var Nordvästpassagen slutar, var därmed uppfyllda. En del säger som vi, att målet är uppnått vid Point Barrow, en del anser att Berings sund är slutpunkten, några få menar att man måste ha passerat polcirkeln. Den stora champagneflaskan är fortfarande oöppnad. Den väntar på att besättningen ska komma i hamn. Senaste hamn var Cambridge Bay. Nästa blir kanske Nome, eller om vinden vill, Dutch Harbour.
Härligt! Jag tror bestämt vinden vill. Gissar på Dutch Harbour.
Häftigt foto, ser härligt ut!
Ett jättegrattis till er alla ombord på ARIEL VI från oss i JRSK! Vi är ett antal som med spänning följt er segling i Nordvästpassagen. Ni har det mod och beslutsamhet, men också kunskap och omdöme, som präglar goda långseglare. Ni är ett föredöme! Vi är stolta över att ha er som medlemmar i JRSK! Välkomna tillbaka!!
Gratulerar och en speciell hälsning till Niklas som blev den förste svensk som seglat runt både nordost och nordväst passagen.
Har följt er på bloggen när jag bogserat Isberg väster om Grönland med Vidar Viking, vårt systerfartyg Tor Viking ska ha lämnat av en rigg i Dutch o skulle sen genom NVP hemåt. har ni sett till han.??
Hälsningar till er från Expeditionskaptenen på Explorer of Sweden
/Anders Eriksson