Jag Josef mönstrade på igen i Reykjavik till Nuuk. Eric verkade glad att se mig, det beror säkert på att jag har en ny satellittelefon och smågodis med mig. Nu har vi några dagar på Island i väntan på rätt väder för avsegling. Med hyrbil klarade vi av de närmaste sevärdheterna samt ett avslappnande bad i den Blå lagunen. Jag besökte ett museum och tittade in i kyrkan för att be om bra segelväder. På kvällen åt vi middag iland. Vi mötte Anna och Gustav som låg på samma brygga. Tillsammans klämde vi några öl, sedan läggdags.
Det skulle bli avresa på torsdag. Vi bunkrade mat, diesel och sjöstuvade allting, iväg nio på kvällen. Med plåster bakom öronen och stormvarning omkring oss lämnade vi hamnen, tur att jag var i kyrkan innan. Nu hade vi minst fem dagar till Grönland. Vakten är indelad i fyratimmars pass. Jörgen och jag går tillsammans. Seglingen blev en blandad upplevelse med med- och motvind, kryss och hög sjö. I min koj i fören åkte jag som en studsboll. Ni kan inte ana hur mycket som kan skramla och föra oväsen i en segelbåt. Sista dagen kom sjösjukan smygande och under däck var det omöjligt för mig att göra något. Men allt har ett slut och en morgon vaknade jag i prins Christians sund.
En fantastisk del av resan tog sin början genom detta sund med höga berg och djupa fjordar omkring oss, till och med några små isberg. Sent på kvällen kom vi till Nanortalik. Dagen efter var det storstädning av båten. Eric fixade en tankbil med sötvatten och spolade hela båten med högtryck. Han såg ut som en brandman.

På eftermiddagen besökte vi ett hembygdsmuseum och fick en trevlig guidning. Vi försökte hitta en dusch men hotellet var stängt. Så småningom hamnade vi på en fotbollsmatch och medan publiken hejade på sina lag smet vi in i deras duschrum.

Nu går resan vidare mot Nuuk. Stämningen är härlig ombord och vi imponeras av de stora isberg vi möter, även om seglingspassen kan bli långa. På kvällarna ligger vi i naturhamnar och man blir tagen av tystnaden och ensligheten.

Hej på er,  Josef