Vi skrev lite om Indonesien i vår förra blogg och fick en härlig kommentar från goa vännerna på S/Y Mary. (De som var med på TV i första säsongen i ”Äventyrliga familjer”) Tack förresten alla som skriver kommentarer. Vi kan oftast inte svara men vi läser dem och blir himla glada!

Så här skrev Linda på S/Y Mary: ”Älskar Indonesien. Vi brukar beskriva det som världen i miniatyr. Där varje ö bjuder på en ny kultur och helt annorlunda natur och djurliv. Superspännande. Det enda som vi tyckte var riktigt frustrerande och upprörande var den katastrofala eller obefintliga sophanteringen. Har det blivit bättre?”

Nä det har den tyvärr inte. Men vi älskar också Indonesien. Sällan har vi mött så glada människor, leenden och skratt överallt. I dessa tider lever kristna och muslimer sida vid sida och verkar utöva sin religion bara så mycket som det behövs i det dagliga livet. Ungdomarna är också öppna och glada utan ”taskig attityd” till vuxenvärlden. Här finns ingen graffitti. Alkohol existerar nästan inte. Vi har mött en enda berusad (äldre) person. Då bad några kringstående om ursäkt för hans beteende och förklarade det som att ”han är sjuk”.

Vi har nu seglat ytterligare ca 1000 sjömil, lämnat det avlägsna Raja Ampat och kommit in i de mer västorienterade delarna av Indonesien. Ariel IV ligger ankrad utanför Labuan Bajo på ön Flores. Igår fanns det vin att välja på som dryck till maten. Det var väl så där två månader sedan sist. Vi lyxade oss med att äta i land, på dykshopen Blue Marlins restaurang. Eric ska dyka med dem på Komodo imorgon. I restaurangen fanns omkring tjugo västerlänningar och vi mötte kanske tio till på gatan. I hamnen ligger ”live-aboard-båtar” som ser ut som gammaldags sjörövarskepp. I de delar av Indonesien som vi kommer ifrån fanns nästan enbart traditionella fiskebåtar. De ser ut som spindlar.

De närmaste veckorna seglar vi vidare västerut längs ökedjan, via Komodo, Lombok m.fl. till Bali. Där väntar storförberedelser inför att vi ska korsa ännu ett världshav; Indiska Oceanen.