Ja det var det där om att fånga drömmar, och hur attans svårt det kan vara. Det vet ju alla. Slitet uttryck men det kittlar och utmanar.  Undrar vart grannbåtägarens dröm tog vägen? Dreamcatcher var namnet.

Vi väntar på drömväder, sydliga vindar i en verklighet där det blåser hård nordlig vind varje dag. Kanske, kanske kommer den imorgon, efter en veckas väntan. Då drar vi till Topolobambo där Ariel får vila medan vi tar Mexikos enda tåg upp i Copper Canyon. Du som läste ”Born to run” vet allt om den. Det är där Tarahumara folket i alla tider har sprungit milavis i enkla lädersandaler och det nu finns ett världskänt ultramarathon. Och för övrigt sägs det att vi får enaturupplevelser större än Grand Canyon, USA. Fast vi måste vara försiktiga. Det odlas lite av varje på avlägsna platser och där kan det vara reellt farligt.