På vandring i de björnrika skogarna måste vi alltid ha med björn(peppar)spray och grejor att göra oljud med. David lärde oss att vissla på tomma upphittade ammunitionshylsor.  Det låter precis som en ångtågsvissla. De blev ytterligare användbara grejor att lägga till utrustningen på Ariel IV. Vi svor dock över att de machetas vi köpte i tropikerna för bruk i tät djungel, ligger hemma på vinden i Sverige. Dem hade vi behövt här. De ”logging – roads” som byggs för skogsbruk växer igen med småsly på bara ett år om de inte används. Det är dem vi försöker gå på …

Vi saknar springrundorna från hemma och från Vancouver. Kroppen har blivit van vid dem och börjar nu få abstinens. Men nya tider är nya lösningar. Det finns plats att springa fem snabba steg på däcket, fem korta steg i en vändning och fem snabba steg tillbaka. En sådan omgång innebär 10 sprungna meter. För att springa 10 km måste man alltså springa 1000 gånger. Det var för jobbigt att räkna så jag sprang fram och tillbaka i en timme. Helt svettig efter detta tog jag ett snabbdopp i det 10 gradiga glaciärvattnet. Det är åtminstone inte salt så jag behövde inte duscha efteråt. Vårt duschvatten finns i soluppvärmda säckar och det har inte varit sol på några dagar nu …