Hur förbereder man sig till två veckor i en femtio fots segelbåt utanför kusten av Alaska? Man googlar självklart, kollar väderdata för olika ställen och pratar med människor som har varit där. Varma kläder, ylle i många lag, regnställ, mössa och handskar. Så blev det att vi packade och psykologiskt ställde oss in på fuktiga dagar och nätter med möjlighet för någon solglimt om vi hade tur…
Nu är vi på väg mot vår slutdestination, Juneau, där vi anländer söndag 24/7 precis enligt plan. Det har varit fantastiskt! Sol nästan varje dag och regnet kan räknas i timmar. Vi har bakom oss ungefär 600 sjömil med lugnt hav, inga oväder, alltid hoppande laxar, delfiner, valar, sjölejon, sälar, fåglar av många slag, och ett fantastiskt gäng uttrar som roade oss med sin nyfikenhet. Även björnar fick vi se, fast inte nära. Den möjligheten fanns nog men vi var för ”fega” när vi vandrade i björnriket: sjöng och hojtade och blåste även i vissa lägen med vårt horn för att varna: här kommer vi! En mycket svår balansgång mellan att vilja se men inte vilja bli uppätna.
Och självklart finns här även människor som över allt har varit trevliga och lite nyfikna på en båt med en konstig blågul flagga. Vid flera tillfällen har vi fått färsk filet av lax och hälleflundra i mängder som har varit på gränsen av vad sex personer har klarat av. Men pricken över i-et var nog utflykten med ”Bud & Christine” den dagen da allt hände: vi åkte båt genom vackra fjordar, såg björnar, badade i en varm källa som höll minst 45 grader, grillade, sjöng, fick ögonen fulla av valar som hoppade och dök och hade det jätteroligt.
Självklar var vi innan resans början lite fundersamma kring hur vi skulle klara av att vara sex i huvudsak okända personer i ett sådant lite utrymme som en femtiofots båt trots allt är. Även det har gått över all förväntan. Kan hända hade vi tur, men här har ömsesidig respekt, tolerans, mycket humor och empatisk förmåga varit nycklarna till denna från A till Ö otroligt upplevelserika och tvärs igenom trevliga resa.
Nu ska Cecilia och jag hem. Vi är fulladdade med foton, filmklipp och otroliga berättelser. Vi varnar er alla: ni kommer att tröttna på oss och vårt alaskaprat, men i början slipper ni inte undan. Ni bara måste lyssna och se vad vi har varit med om. Vi önskar att alla fick den möjligheten som Birgitta och Eric gett oss att få uppleva Alaska tillsammans. We will be back!
Cecilia & Erik ”Alaskadiggers”