Strax efter 7 på morgonen den 5 juli lyfter jag från Kastrup Airport. Äntligen på väg mot Anchorage, Alaska. Detta är min hittills häftigaste resa någonsin!

Resan börjar med ett par dagar i Anchorage och ett par i Seward innan det är dags att mönstra på. Vilken underbar känsla det är att gå ombord på Ariel 4, jag måste nypa mig i armen för att förstå att det är på riktigt! Jag packar upp seglarstället och övrig utrustning som behövs ombord. Det är en liten, men mysig hytt. Måndag den 11/7, 11:30 så lämnar vi hamnen och får en kryss ut på fjärden med Cecilia vid rodret. Redan efter någon timme får vi se ett vattensprut ett par 100m bort och sen ett till, det är valar och minst två st! Sen fortsätter det mer eller mindre likadant alla dagar vi är ute och seglar. Det är valar, späckhuggare, sjölejon, havsuttrar, delfiner och sälar, laxarna hoppar nästan vart man än tittar. I luften finns det örnar av olika arter, stormfågel, albatross och massor av andra oidentifierbara för en amatör som jag! Vid flera tillfällen får vi uppleva valar på bara 20-30m håll. Det är mäktigt när de dyker upp lugnt och graciöst, och frustar ut sin luft blandat med vatten i en hög fontän, ibland även med ett ljudligt trumpetande! Sen försvinner de ner i djupet med stjärtfenan högt upp i luften. Man kan nästan höra änglakören i skyn, så vackert är det!

När vinden räcker till så får vi underbara seglingsdagar och nätter, vem har fått segla spinnacker på samma bog i 24 timmar? Jag har!

Vi har badat, solat, njutit av nygrillad, nyfångad lax och hälleflundra! Det har bakats bröd, rulltårta, kanelbullar, mm. Vi har ankrat i de mest fantastiska vikarna, med småöar runt omkring och snöhöljda berg i bakgrunden. Ja vi har verkligen njutit av livet fullt ut.

Vi får genom ett par nyvunna Amerikanska vänner uppleva en underbar dag i den yttre skärgården, med bad i varma källor, näcken som spelar oboe (Nils), matlagning över öppen eld, björnar på stränderna och en båttur genom ett sagolikt landskap. Nu är vi på väg mot vår slutdestination Juneau. Där kommer Nils och jag ta oss an nästa äventyr, drygt 5 mil upp i bergen i björnarnas land, the Chilcoot Trail. Mer om detta på en annan sida!

Det här blev ett äventyr bättre än jag någonsin hade kunnat föreställa mig!

Ett varmt tack till Birgitta och Eric, Cecilia och Lill-Erik, och sist men inte minst Nils. Ni är allihop mina bästa vänner.

Bill Lundborg