”Någon
gång under 1986 tog vi ett beslut som vi aldrig har ångrat men som
först tedde sig overkligt och inte helt enkelt att genomföra. Vi
hade pratat om att segla iväg ett år med vår Conqubin 38, ”Ariel
III” till Medelhavet.
 I
och med att jag blev färdig med läkarexamen julen 1986 skulle jag
kunna jobba ett och ett halvt år och tjäna ihop pengar för just ett
års segling. När sen Birgitta under sommaren 1986 blev gravid och
vi insåg att vi skulle få föräldrapenning för ett helt år så började
våra tankar och drömmar om Medelhavet plötsligt att kännas mycket
mer konkreta och närmare. Jag behövde inte jobba mer än våren 1987
och till sommaren skulle vi med Christian 5 år och Rasmus 3 månader
kunna segla iväg med en stadig månatlig inkomst ifrån staten i form
av föräldrapenning. Tanken svindlade men hur skulle vi kunna segla
så långt med ett spädbarn. Många vore inte de som hade många olika
åsikter. BVC sköterskan satte nog AD-dropparna i halsen, hur skulle
vi klara alla BVC kontrollerna, vaccinationerna, vägningarna etc?
Men vi fick med oss BVC journalen och lite vacciner och sen var det
bara att segla iväg.
Vi
kom att skriva dagliga resebrev men började tyvärr först då vi kom
till Grekland då vi kände och kunde ha tillräckligt med tid att
skriva varje dag. Dessa resebrev skickades därefter hem till Sverige
varje månad för att sen cirkulera bland våra familjer och våra
vänner. Detta var som sagt långt före Internet och e-mail men
fungerade och gav dem där hemma någotsånär färska resebrev och
nyheter.
 Tanken
är att här och nu, 20 år efter, publicera några spridda veckor och
händelser från vår allt igenom underbara segling och år i Medelhavet
och som delvis lade den mentala grunden för framtida seglingar, vi
hade liksom fått mersmak…mycket smak…
Första
biten ner till Grekland blir därför här en kort resumé utifrån vår
loggbok och loggboksanteckningar. Rasmus har nu, anno 2007 suttit i
flera dagar och scannat in våra diabilder, tagna med en gammal
Olympuskamera, till digitala bilder därav den inte alltid lika goda
kvalitén. För Rasmus är det ganska exakt 20 år sedan vi
fotograferade honom som liten babygast på Ariel III, alltid lika
glad och förnöjd och aldrig några problem (lite förkylningar, ögon
och öroninfektioner så klart), så tyvärr minns han inte så mycket
utan får glädjas av många fina bilder. Christian minns däremot mer
och ständigt var alltid lika uppfinnelserik och sprang omkring
nästan alltid naken, fick många kompisar på andra båtar, lärde sig
snabbt och enkelt prata engelska men lekte mest med franska barn.
Så om ni har lust och tid och
intresse så följ gärna med på en tur till Medelhavet anno 1987 med
s/y Ariel III. >>> framåt >>> |
