Kanarieöarna, Gran Canaria.

S/YAriel IV 1998-11-08

Resebrev 20, 8 nov: Ankarvik på södra Gran Canaria.

Vi har sett den första kackerlackan ombord. Och vi har nästan sett den första seglarråttan. Den var död. Från början hade djuret trippat på en förtöjningslina från bryggan på en marina, till däcket på "Sophia", en tvåmastad ketch från Holland med föräldrar och två barn. Familjen hörde på natten ljud från stuvutrymmen under durken och trodde att de fått en mus ombord. Eftersom de inte var utrustade med råttgift sattes fällor ut och klister hälldes i strategiska passager under golvet. Musen fastnade inte och när förråden inspekterades fanns det stora hål i grillkolspåse och segelduksrullar. En ost och en skinka var nästan uppätna. Så stor åverkan kan en mus knappast göra. En musfälla hade smällt igen men ingen mus satt fångad. På natten kände nioårige Peter "ett stort djur som sprang över magen". Den tredje dagen, en söndag, hade familjen förstått att inkräktaren var en råtta och tillverkat en stor råttfälla av klister och plastpåsar. Det var svårt för föräldrarna att verka oberörda när de sa godnatt den kvällen. Klockan tre väcktes de av att råttan kämpade för att komma loss. När Evertjan nästa morgon berättade historien för oss sa han att det kändes som om adrenalinet hade börjat rinna, och han fick kraft till att slå ihjäl råttan med en stor skiftnyckel. Fyra decimeter var den. Sedan dess har vi alla tillverkat råttstoppare av papptallrikar som ska sitta runt förtöjningstamparna när vi ligger i hamn. Liknande konstruktioner lär ha funnits på skepp sedan medeltiden, då skeppsråttor spred pest från hamn till hamn.

Sedan vi sorgsna vinkat farväl till goa vännerna hemifrån, lämnade vi marinornas och restaurangernas värld och återgick till det spartanska livet för ankar. Fortfarande finns nästan orörda platser, till och med på Gran Canaria. Utanför Puerto de Mogan hittade vi en vacker ankarplats intill höga klippväggar där det som tur var redan låg några vänbåtar. Rasmus och Jens träffade sina kompisar Peter från "Sophia" och Martin från "Lodtje Twee", igen. Lodtjefamiljen har liksom vi tagit paus från jobb och vardag, och sålt hus och hem i Holland för en segling runt jorden. Sophias besättning har bara lyckats komma loss två år och tänker sig att segla längs Sydamerikas kust och i Västindien, för att sedan på klassiskt seglarman r, återvända hem via Azorerna. De två holländska besättningarna och likaledes hollänska unga paret på "Blauw", samt norska familjen på "Gadden" firade återseendet tillsammans med oss, med grillfest på några klippor vid stranden. Som synnerligen läcker bredvidsås bjöd någon på spanskt grönt mos som visade sig bestå av mest avocado, lök, tomat och citron. Rekommenderas. Gitarrerna kom fram och många internationella låtar hördes i natten. De sex unga killarna från norska "Valhall" som kom förbi tyckte nog repertoaren var för tam. De tog sina ölburkar och vandrade vidare.

Nästa morgon snorklade vi i en grotta i bergväggen. Solen lyste snett in och färgade det droppande grottaket rött. Stora fiskomsimmade stenblock lyste röda under vattnet. Längst in var det dunkelt och mystiskt. Vi vågade inte stanna så länge för tidvattnet höll på att vända och vi kände hur vattnet började svalla in och ut. Jens brände sig lite på något som vi tror var en sorts liten manet. Dingen låg för ankar utanför och vi körde lite längre bort till en större grotta. Den var riktigt stor. Ett tjugotal meter med dingen in i halvmörker, innan ögonen vande sig. När vi kom ut i ljuset, såg havet längre bort mot Puerto Rico ut som en slags cirkusarena med turister som åkte vattenmoped, hajfiskarbåt, ubåt, fallskärmsflygningsbåt, vattenskidor eller -cykel samt racerbåtsdragen uppblåst banan. Christian tillbringade dagen som nybörjare på Gaddens windsurfingbräda, och behärskade den riktigt bra framemot solnedgången. Han hann med att baka bullar också. Riktiga kanelbullar som vi inte har ätit sedan vi seglade hemifrån. Mums. Gasol till vår spis och ugn är ganska billig här och lätt att få tag i. Vi har tillåtit oss den ena extravaganta ugnsutsvävningen efter den andra. Bullar, kakor, pizza och gratänger. Det har tidigare varit svårt att variera matlagningen över våra två gaslågor. Till och med barnen börjar tröttna på köttfärssåser och risottoblandningar. På kvällen skulle Eric kolla gasledningen bakom ett skåp. Där låg kackerlackan, lyckligtsvis död. Mumifierad sedan drygt tio år då vår båt under namnet Danish Dynamite första gången seglade runt jorden.

Birgitta Boye-Freudenthal