Näst sista festen med gänget, en fantastisk kväll vid lägerelden. Sedan ett långt dygns segling i bråkig motvindskuling till Vancouver. Men med bra besättning funkade det fint att kryssa. Helt slut ankrade vi mitt i mörka natten. Klockan var över 24 och det var Dimitris födelsedag. Han bjöd på bubbel och vi på fruktsallad med spraygrädde. Dimitri fick vad han önskade i present; båtens sista vitlöksklyftor. Sedan lite sorgligt sedan när först Dimitri, sedan Janne och sist Elin och Rikard mönstrade av.

Vi gillar redan Vancouver skarpt, en vänlig stad med spännande arkitektur och inslag av rolig konst här och där. En fontän tillverkad av trumpeter och andra gamla blåsinstrument, en jättestor örn gjord av gamla verktyg, lampgarnering på röda rör. Kanadensarna pratar stolt om sina svenska hockeyspelare. För första gången på länge sprang Eric och jag en runda. Stanley Park skulle vara sex kilometer men visade sig vara nästan två mil. Andra dagen i Vancouver kom vi nästa inte upp ur kojen. Benen låg kvar …