Vi hoppas att många vänner kommer och vinkar när vi lämnar kajen på Råå i juni. Trots alla förberedelser känns det pirrigt nu när många års planerande ska bli verklighet. Och mitt i spänningen och glädjen finns en sorg över alla avsked som måste tas.

Avgörande för om vi första dagen seglar till Helsingör eller Norge blir vädret. Som familjeseglare finns ingen anledning att stångas med eventuella kulingar. Via Skottland och Caledonian Canal, Irland och Frankrikes kust går vi sedan över Biscaya till Spanien och Portugal. Världsutställningen i Lissabon vill vi inte missa. Beroende på tid och väder tar vi eventuellt en sväng till Gibraltar, inom Medelhavet, norra Afrika innan vi går ut mot Madeira och därefter Kanarieöarna. Där samlas efterhand i oktober/november, alla de båtar som med passadvindarnas hjälp tänker korsa Atlanten. Där kommer båt och utrustning att ses över, bunkring och förberedelser att göras inför det stora språnget till Västindien. Där hoppas vi också hitta trevliga medseglare, lekkamrater och kompisar.

Efter några månader i Västindien drar vi oss söderut mot Trinidad, Venezuela och vidare mot Panama via San Blas, indianernas fortfarande orörda övärld strax utanför Panamakanalen. Därefter ut i Stilla Havet, Galapagos, Marquesas - fantasin om hur det egentligen ser ut på alla dessa vittomsjungna platser, tar fart.

I Söderhavet vill vi segla så länge vi kan innan nästa orkansäsong börjar. Då drar vi söderut till Nya Zeeland och Australien. Vi har där passerat många milstolpar. Halva jorden, datumgränsen, ekvatorn och kommit in i ett nytt årtusende - år 2000! När vi väl kommit så långt lär vi nog känna oss stolta.

Då och där får vi avgöra om vi "bara" fortsätter rakt fram och viker upp till höger via Röda Havet och Medelhavet och hem igen, eller om vi stannar ett tag i Australien eller på någon ö eller...... Om vi seglar vidare kommer vi via Torre Strait till Indonesien och så sakta mot Sri Lanka och Indien som är relativt okänt för seglare.

Efter Indien och Oman kommer det mindre roliga (säger en del) eller det fantastiska (säger en del) Röda Havet och därefter Suezkanalen innan vi är tillbaka i Medelhavet igen. Sedan kan vi snart kvalificera oss på riktigt som medlemmar i jorden runt seglar klubbarna vars flaggor vi för under hela resan. Ibland tror vi att vi drömmer om den dagen, men hur var det nu. Vägen är ju resans mål!

Råå i mars anno 1998

Birgitta & Eric
Christian, Rasmus & Jens
Boye-Freudenthal