<<< - >>>

Onsdagen den 20 juli.

Vaknar till strålande sommarväder, härligt! Passade på att fylla vattentankarna innan vi gick, sen tog jag ett morgondopp för ankaret satt i en kätting!  Överraskande mycket pråmtrafik, stora som små, belgare, holländare, tyskar, fransmän! Inte eg mycket svall, det är fram för allt tyska motorbåtar som drar upp obehagligt svall! Mycket trögt i slussarna idag, den första ok men i den andra fick vi vänta över en timme vid 12-tiden. Vi lade till vid en kaj och dukade upp en stor salladslunch och mitt igenom måltiden var det så dags att slussa igenom. Där satt sen Farfar och Peter vid dukat bord under soltaket medan Bi och jag slussade oss igenom, komisk syn, men det gick smidigt. Nästa sluss 45 min väntetid. Hela vägen idag tråkig, industrier, atomkraftverk etc.

Men sista 10 km blev det en otrolig skillnad, floden slingrade sig plötsligt genom gröna bergkullar med vinfält och små byar, mycket vackert, så vackert att vi, Bi och jag bestämde att vi skulle stanna lite längre i en kurva och bara njuta landskapet, problemet var djupet, 1,5 meter, lera! Satt mycket hårt på. Försökte många knep och till slut stod Peter, Farfar och jag i vattnet och puttade, vaggade akterändan ut-bakåt och till slut med full gas vaggades vi loss. Peter tyckte det var spännande, Farfar blött och jag oturligt!

Så närmade vi oss slutet på en lång, lång resa genom Frankrike, från norr till söder och nu från söder till norr, med kanske 90% positiva erfarenheter! Så det var med visst vemod vi plockade ner det franska gästflaggan och gick in i gräns-slussen vid Apach. Både Franska och sen Tyska passpolisen tittade snabbt i våra pass, ok vi kan nu också gå fritt mellan Luxemburg och Tyskland. ”Den andra sidan” skiljde sig inte så mycket från strax innan sista slussen Vi gick ca 12 km upp till Reimish, skulle vara en pärla. Vi lade till vid en lång kaj där några motorbåtar låg så vi hamnade under en bro! Sent vid 20-tiden började jag fixa pizza, åter en varm skön kväll i sittbrunnen. Farfar lyckades fixa glass till efterrätt?? Farfar lyckades bada 4 gånger!! Luxemburgs pärla vardå??

Trots svarta natten kommer de stora pråmarna med tända lanternor och med radarn på och slingrar sig upp och ner Mosel, imponerande!

Torsdagen den 21 juli, Mosel, Tyskland.

Alla sovit gott, Rasmus hela natten! Faktiskt! Härlig frukost i sittbrunnen, dock lite ½ molnigt idag, men varmt, lite kvavt. Bi till bank, växla pengar, sen åkte vi två iväg till ett stort supermarket och handlade för 1000 kronor mat medan Farfar och Pater passade pojkarna. Peter lekte med en holländsk ny kompis i en motorbåt. Jobbigt som vanligt med storhandling, men idag lyxade vi oss lite extra, roligt. Köpte bl.a. film för ½ priset jft med Sverige. Farfar köpte en fin motorbåt till Christian och tennisrack till hela familjen, Peter köpte walkie-talkie som sedan Christian och Peter hade mycket roligt med, Christian hade också sina egna. Åt en macklunch och vid tre-tiden drog vi iväg igen, vi ville till Grevemachen där vi kanske skulle kunna köpa en kanalbok. Vi kom igenom 1;a och enda slussen för idag med bara 40 min väntan! ”Boatschlusse” kan vi ej gå igenom, bara 1,6 meters djup, max! Får bara gå igenom stora slussen tillsammans med en stor båt, annars kan man få betala 9 DM om man vill slussa extra! Fy för den tyska institutionen, man blir bara deprimerad. Här ligger vi utanför slussen och många båtar kommer nedifrån men ingen uppifrån och dom stänger för oss och släpper ut vattnet och öppnar på nytt för ny pråm nedifrån utan att vi fått slussa med ner ändå, ingen logik!?!?

Fick hjälp av en äldre man att förtöja vid en brygga. Åt en delikat biff med ugnstekt potatis och sallad, och vin! Sen cyklade Peter och jag och köpte diesel, 2kr/l. Sent kvällste i sittbrunn under regntaket medan den ena pråmen efter den andra passerar oss! Vi håller tummarna för morgondagens slussning!

Fredagen den 22 juli.

Vi har definitivt ett flugproblem, dessa små obehagliga flugfän väcker oss, ffa mig, vid sex-tiden genom att ffa sätta sig i ansiktet, mycket irriterande! Dock denna morgon en viss fördel, då vi ville tidigt iväg, med första ensamma pråm söderifrån! Jag kallade slussmästaren på VHF’n kl kvart i sju och kl sju kom så vår pråm. Så Farfar och jag slussade snabbt igenom. Varm, skön morgon, ½ molningt igen. Vi åt en god frukost medan de andra sov. Vi försökte hänga på pråmen, det gick bra de första timmarna men sen drog den sakta ifrån. Resten av besättningen började så smått vakna. Vi hade planerat att gå in i Tier – Tysklands äldsta stad. Ett par timmar hade vi tänkt, men strax innan Tier mötte vi en svensk HR38 från Göteborg, på väg till Valance för uppläggning. Båten köpt på utförsel-export! Dom vände och kom långsides och vi hade ett härligt långt samtal mit i floden, drivandes. Gav oss lite tips och vi dem. Gick sen sista 3 km till Tier, såg ingen stad el dyl? Vi saknar fortfarande en tysk kanalbok, finns ej att köpa någonstans!? Men slussen såg vi, där låg vår pråm inne med en kanadensisk segelbåt och en hollänsk motorbåt typ pråm på 15 meter. Såg ut som om dom nyss stängt? Vi kallade på VHF’n och vi skulle bara vänta tills nästa pråm sade man, MEN plötsligt –grönt ljus och portarna sänks! Jippie, snabbt in och förtöjer, vilken tur! ”Vår” pråm håller nämligen på och tankar vatten, därav väntetiden! Efter slussen går vi i samlad trupp mot nästa sluss, pråmen tar det även nu lugnt i början, ca 5 knop men ökar sen igen efter någon timme till sju knop! Denna dags stora utropstecken får vara alla vinfälten, mil efter mil klättrar vinraderna upp längs dalkanterna, ibland mycket brant, ibland som väldiga åkerfält, helt otroligt imponerande, allt perfekt skött, raka rader, fint uppbundna. Man håller tydligen nu på med att bespruta druvorna som fortfarande är små, hårda och tyvärr oätliga. Hur dom sen lyckas plocka alla dessa vinranker förstår vi inte riktigt?

Pråmen, holländarna och kanadensarna försvinner framför oss efter hand, vi håller max 6 knop, + 1 ½ knop = 7 ½ knop! Men vi njuter av Moseldalen. Vi närmar oss så nästa sluss och vi ser vår pråm inne i slussen men dom två andra ligger förtöjda utanför och väntar? Vi lägger till och fixar korvsalladslunch och dukar i sittbrunn och just då kommer en ensam sakta glidande söderifrån, härligt men typiskt, vi hinner nästan avsluta lunchen innan vi så går in i slussen. Sjunker 10 meter. Även en del motorbåtar och en gummibåt! Fullt, trångt och mysigt. Vi kommer ut på andra sidan och möter en stor amada, 6 st stora pråmar, ca 10-15 motorbåtar som bl.a. ankrat i en flodarm intill, tur att vi ej ligger här och väntar! På e.m. bakar jag en av ”Terry’s” goda kakor, morotskakan. Christian och Peter leker mest med sina Walkie-Talkie och har det bra, ny koja har det blivit längst fram vid förpulpiten. Vi stannar och badar en gång. Soligt och varmt på e.m. Tillsammans med kanadensaren kommer vi till dagens sista sluss. Vi tar oss ett bad igen och sen kommer slussvakten gående, vadnudå? Visar sig vara en trevlig och hjälpsam ung man! Föreslog att vi skulle prova ”Boatschleusse” det fanns alltid marginaler sa han, om vi fastnade där nere kunde vi alltid slussa upp igen, ok! Vi gick runt till ”Boatschleusse” strax efter kom en liten 6 meters motorbåt, först gick dom in men vi upptäckte en tröskel som vår mast kanske skulle hänga sig inne i slussen så motorbåten gick ut igen och vi in ensamma. 18x3,5x2 meter?? Grunt precis innan slussen men det gick bra! Slussen helautomatisk och vi tryckte på vit och röd knapp och vi sänktes ner 10 meter..?

Vi närmade oss botten, ekolodet visade 2,4 meter, bra! Men rodret satt lite fast, tydligen en bottenslamhög just där, vi körde sakta, sakta ut och klarade även nedre tröskeln och den smala rännan ut på andra sidan – något nervpirrande!

Vi gick sen de sista 14 km till Bernkastel Kues där en hamn skulle finnas, visst, låg skyddat och fint men en bra bit från centrum och bara packat med motorbåtar, ej så kul. Vi fortsatte 1 km till centrum och lade oss vid en pontonbrygga för stora båtar som såg oandvändbar ut, vi frågade någon på en bar, det var ok! Jag tog ett bad och började sen laga kvällsmat, resten tog en promenad. Vi åt kurrykyckling i sittbrunn med härlig utsikt över den gamla byn, pråmarna och vinfälten! Farfar erbjöd sig att ta hand om disken och Bi och jag fick gå en härlig kvälls/nattpromenad i en mysig by med korsvirkeshus från 1583, massor av vinstugor, enstaka bierstuben, massor av turister. Allt mycket prydligt och välordnat. Varm skön kväll! Te och kaka i sittbrunn och innan kojn ing tog vi alla ett härligt svalkande bad i floden, sen soc man extra gott!

Lördagen den 23 juli, Bernkastel Kues, Tyskland.

Som vanligt väckte flugorna mig! Men det var en vacker och varm morgon, ”so what”? Farfar varit och handlat nybakade och färska bullar. Skön frukost i sittbrunn sen går vi på promenad. Bernkastel-Kues med alla sina många pittoreska korsvirkeshus och smala gränder, mängder av vinaffärer öppna, men vi går först upp genom vinfälten, pratade med en äldre man som hackade i jorden, vinrankor kan bli 100 år gamla men dock mer normalt ca 50 år. Börjar bära frukt efter 4 år. Mesta jobbet innan plockningen, sen plockar 6 man 1500 kg per dag!!! ”Bernkastel-Doctor”-vinet produceras enbart från ett litet fält på 5 hektar! Glad, trevlig, pratsam man! Vi vandrade upp till Landshut Castle från 1277 och tog en kall öl och beundrade utsikten, bedårande! Att vinfält kan vara så vackra!

Christian, Peter och jag gick först och köpte en helikopter till Christian och köpte jag Bernkastel-viner till oss vuxna. Fick prova dem man ville! Goda friska fruktiga viner. Innan vi kastade loss tog vi ännu ett skönt bad i middagshettan, välbehövligt! Började med lunchen men snart kom första slussen efter 4 km. Tog åter ”Boatschleusse” gick bra även denna gång, men åter lite nervöst! Åt resterna av kurry-kycklingen, gottgott!

Kom igeom urpittoreska Traben-Trabach, gick sakta igeom. Km 109 gick vi in till Volvo Penta, Nimbus-affär, köpte äntligen kanalböcker för 300 kronor och tankade vatten. Trevligt ställe, vi badade igen! Gick åter 10 km till nästa sluss, lade oss i ”Boatschleusse”, men låg två båtar före, då såg vi att en ensam stor båt gick in i stora slussen, vi pratade med slussen, vi kunde också gå in, snabbt runt och lugnt slussar vi med. Åt goda wienerbröd till e.m. teet.

Hittade vid sex-tiden åter en liten pontonbrygga, grunt men ok. Kan ligga till i morgon-lunch. Alla i och badade och sen duschade. Vi gick och kollade in ett gasthaus i den lilla byn Pynderich. Hittade en med billiga wienerschnizel, tillbaka för att diska, drack varm Martini och gick när väl Rasmus somnat ( och bajs…) till det lilla gasthauset och drack öl, åt gott drack mer öl och coka, åt glass, allt mycket gott och trevligt och relativt billigt! På väg till båten började ett åskväder, ser över förtöjningarna, stuvar undan allt löst. Ovädret varade bara någon timme!

Söndagen den 24 juli.

Trist, gråmulet väder, Farfar försöker förgäves förvärva frukostbröd, så vi kastar loss och hinner precis äta frukost innan första sluss. Hade tur, det kom snart en ensam pråm och en turbåt (dessa har alltid företräde), men vi fick också plats. Gick sen länge precis efter den belgiska pråmen från Gent, men vi saktade sen ner lite på farten och njöt av naturen, byarna med sina korsvirkeshus etc. Drack te och åt kaka. Men sen kom regnet, hällregnade i två timmar! Slutade precis när vi kom fram till Cochem, km 53.

Var på tok för grunt vid kajen där alla motorbåtar låg, så vi gick över till turbåtarnas pontoner och en skeppare anvisade oss en ponton på första parkett, dvs på rätt sida av floden och nära stan’, fint, ensamma, toppen!!

Vi åt rismojs till lunch och spisade Fethiye-musik därtill! Kostade på oss en ½ timmes vila. Christian och Peter gick en runda på stan. Sen utflyckt upp till ”The Reichsburg Cochem” borg från 1000-talet men ombyggd på 1600-talet. Vi gick med en guidad tur runt borgen, som ett riktigt sagoslott ska se ut! Fantasin skenade fullständigt iväg, man såg massor av möjligheter och tids-perspektiv. Sen såg man långt över Mosels dalgångar, så otroligt vackert. Vädret nu bättre igen. Gick sen en runda i stan’ innan vi, Bi och jag gick och började med kvällsmat. Potatisgratäng och grillade korvar. Gott och mysigt i den fina kvällen, beundrade sen ett slagt ljus-spel på våran borg!

Måndagen den 25 juli.

Vaknade sju, till sagolikt vacker morgon med dimbankar över floden, tyst och lugnt. Farfar springer upp och köper varmt nybakat härligt doftande frukostbröd. Sen kastar vi loss och iväg. Hann i god tid äta frukosten innan första slussen. Världen runtom har inte riktigt vaknat, härlig känsla! Resten av besättningen vaknar ( - Peter) då vi lägger till i slussen. Får vänta i 40 min, då kommer en stor passagerarbåt från Basel och går in och vi efter. Går och slänger skräp, börjar samtala med ett äldre par som vi träffade på borgen igår. Fick sen springa till båten, hade bundit fast aktertampen, båten hängde redan i tampen, fick tyvärr kapa tampen med kniv! Dock första lilla slussmissödet! Resten gick bra. Tvättade sen lite blöjor och tappade vår lilla fina vita spann överbord, sjönk som en sten, även om båten efter oss, en hollänsk motorbåt gjorde ett försök att ta den!

Vilken tur med vädret denna sista dag för Farfar och Peter ombord. Vi badar och släpar efter båten och har det skönt! Vi ser Koblenz i fjärran, 20 km innan. Vi var tvungna att även slussa igenom sista slussen inne i Koblenz, strax innanför ”Deutche Ecke” där Mosel och Rhen möts i en berömd spets och där vi lade oss utanpå en pråm, men framför en amerikansk dåre , han som sågat sin långa mast mitt itu!?

Far sen iväg för att kolla var ”bahnhof” ligger. Just då kom också en svensk HR 352 in från Rhen  på Mosel, vi visste från ”Marieke” ( Tier 22/7) att det skulle komma en till HR. Vi vinkade in dom och dom lade sig framför oss, trötta och helt ”färdiga” med Rhen. Hade tagit dom fem dagar att gå 200 km, jobbigt! Också köpt båten på utförsel, skall lägga båten i vinter utanför Marsille. Stellan, Lena och deras barn Henrik, 6år, Anna.Karin och Helena på ”True-Love”, Göteborg.

Startsidan > Medelhavet 1987/88 > Innehåll > 20 juli - 25 juli

<<< - >>>

arielfyra@hotmail.com