|
Onsdagen den
16 mars.
Åter
strålande dag, svag sydlig vind, tänk att vi skall ut och segla
igen, efter tre månader vid samma kaj, 3 månader, otroligt. Tiden
gått oerhört fort, många, många projekt får nu åter stoppas under
dynorna och gömmas och/eller glömmas. Det är fr.a. sista månaden som
rusat iväg. 3 månader, en hel svensk sommar, men här har vädret
denna v intern varit klart bättre än någon svensk sommar vi upplevt
hemma.
 ”Nuage”
med alla pojkarna vill också gå till Capi Creek idag, kul! Tar upp
och tvättar ankarlinan till Danfortankaret och efter 3 månader var
det fullt med växter. Sjöstuvar, sista handlingsrundan, kl 14 går vi
alla ut. Småproblem med vårt ankare, ”Moby Dick” ankrat över vårt
och sen hela kättingen full med tjock lera!
Går för motor ut
ur viken och får vind-sydlig och sätter segel, ökande vind på
överseglingen, upp mot 10-12 m/s, 2 rev och härlig segling. 2 ½
timmes segling, sen in mellan höga öar och lugnt vatten igen. Ankrar
i Kapi Creek, i lång rad med ”Räven” som landgångsbräda, för grunt
för oss andra att gå ända in. Christian och alla barnen vilda av
glädje att få springa på stranden och i skogen. Mycket vacker plats!
Vi gör i ordning tre grillar och grillar massvis av grillspett.
Sallad och vin! Lagom kommer också Kim med sin katamaran
inseglandes. Härligt underbar kväll, varm och mysigt, seglingen,
premiären, gjort oss alla lagom trötta.
Torsdagen den 17 mars, Kapi
Creek.
Vaknade
till härligt strålande varm sol. ”Nuage” redan igång med att skrubba
botten, har en fiffig luftpump, hand-driven, kan då jobba länge
under vattnet. Småfixade lite på f.m, toan, autopiloten, loggen,
etc.
 På
e.m. PREMIÄR-dopp! Kallt, ca 16 grader, men skönt! Sedan en lång
underbar promenad, ibland genom skog, ibland på vacker sommaräng med
massvis av blommor. Forsythia växer vilt och bildar ibland en hel
liten gul skog. Picknick på en stor äng. När vi kom tillbaka hade
Jonell bakat en stor äppelkaka som alla åt med te på ”Nuage”. Känner
av solbrännan på axlarna! På promenaden fann vi också stora fina
piggvinshår, ”Nuage” använder dem till att fästa flötet på vid
fiskning. Åter en vacker varm skön kväll.
Fredagen den
18 mars.
 ”Aprilvädret”
slår till igen! Vaknar till regn, åska och full storm, dock från SW,
än så länge! Vi ligger mycket väl skyddande, det är bara i ca 330
grader vi har öppet in i viken. Egentligen en helt hopplös dag,
regnet upphörde aldrig. Rasmus ej sig lik ännu, lös i magen och
väldigt otålig och grinig, första gången vi ser honom så? Gillade
dock att i fullt regnställ och paraply vandra ut i regnet. Jag läste
på min astronavigering hela e.m. fantastiskt intressant, klarar nu
av en middagslatitud bestämning, tids-middag-bestämning.
Hade precis
lagt Rasmus då jag märkte en lätt krängning åt babord, alltså vind
rakt in i viken, upp på däck, redan mörkt, ½ åtta och redan var
”Räven” och ”Nuage” uppe. På några minuter hade vinden ökat så att
det var bara att förbereda och snabbt söka skydd, men var? ”Nuage”
går först med sin stora besättning av stora starka pojkar och dom
ankrar i lä av udden och får en lång tamp i land och ligger bra. Vi
försöker lägga oss snett framför men vinden tilltar och vi har
minimal svängradie och minsta sväng kan bli katastrofal, det är
kolsvart, strålkastarna sveper överallt och det blir till slut
omöjligt att stanna kvar och
vi går sakta, sakta mot vind och sjö, vita gäss nu in i viken, ut på
fritt vatten för att överväga vår situation. Här ute bor ingen, inga
ljus eller fyrar, helt kolsvart, inget att gå efter, vi går 330
grader, den kursen kan vi gå 4 distans innan vi är över på andra
sidan bukten. Vi märker efter en 15-20 minuter att vinden avtar och
vi bestämmer oss för att vända in igen, känns omöjligt att angöra
någon annan okänd kust, vi styr in igen mot alla ljus från dom andra
båtarna. Just som vi kommit in lägger vi vårt Bruce-ankare och låter
all kätting löpa ut, sen svänger båten snabbt runt och stannar,
stöttar med motorn men ankaret håller fint. Snabbt en tamp i land.
”Räven” ligger innanför och har problem med sitt ankare.
”L’Hydragon” och Kim väntar på att vi skall bli klara. Vi hjälper nu
”Räven” och ligger sen bra, men nu är vinden inget problem längre.
När sen ”L’Hydragon” ankrat upp och alla är klara är det vindstilla
och stjärnklart. Alla lägger nu också ut ankare akterut och det hela
ser ganska komplicerat ut, men vi kan nu sova lugnt,
förhoppningsvis, barometern har åter börjat stiga.
Sen kvällsmat,
klockan ½ elva, trötta” Går upp och hänger upp ankarbelysningen på
fördäck. Då kallar plötsligt Jean Jacques från ”Räven” ( Reve
d’enfants = barnens dröm) och ville att jag skulle komma över och
titta på Michelle, ror snabbt över och Michelle ligger i kojen med
magsmärtor, och diarré ! Har fått samma maghistoria som bl.a. jag
och kanske Rasmus hade, stackaren.
Åter till Ariel
och stupar i kojen kl 24.00!
Lördagen den
19 mars.
Vaknar
till en lugn vacker och varm morgon! Och här ligger vi alla som i
ett spindelnät? Kim som väntat legat längst vid kajen. Hela
förmiddagen ror alla barnen runt i gummidingarna och har mycket
roligt i vår lilla vik där dom ror runt liner och båtar. Christian
klarar vår stora dinge galant. Vi bestämmer med ”L’Hydragon” och
”Räven” att gå vidare till Tersane Island och på e.m. vidare till
Göceck för natten. Vi går först tillsammans med ”L’Hydragon” för
Jean-Jacques ville d iskutera
något med Guy på ”Nuage” på ”CB;n”- kortvågsradion. Tar oss 45 min
melllan höga berg och öar att gå till den mycket vackra viken på
Tersane Island. Massvis av antika ruiner, Byzantine perioden. Varm
skön gemensam lunch i sittbrunn och därefter promenad upp på en
liten kulle med härlig utsikt över halva Fethiye bukten. Men tyvärr
stiger åter mörka åskmoln upp i nordväst och vi börjar höra
mullrande på avstånd. Snabbt nerklättring och snabbt iväg ut ur
viken som ej är skyddad för NW och N-vindar. 15 min ut från viken
kommer den kalla vinden svepande, 5 min senare regn och kraftiga
vindbyar, Ariel III kränger utan segel 15 grader konstant! Snabbt
vita gäss där topparna blåser av, 25 m/s! Segar oss upp mot läsidan
och tar ca en timme att gå 4 distans till Göceck och Patersen Bay
där vi vet att det är lugnt och skyddat. Vilket det också är! Ankrar
och drar båtarna tillsammans för att dricka te på Ariel III. ”Räven”
kommer aldrig, vi vet inte vad som hänt? Lugn kväll, pizza-kväll,
men det kommer en och annan turkisk fiskebåt utan ljus, hoppas dom
ser vårt ankarljus!
Natten!!!
Kraftiga vindbyar igen som sveper ner från bergen, börjar vid 12
tiden och gör hela natten orolig, lägger vid tre-tiden ut vårt andra
ankare, känns bättre.
Rasmus också
orolig, skriker i tre timmar, har ej varit sig riktigt lik sista två
veckorna? Först ev maghistorian men sista veckan bra i magen och nu
då? Öroninflammation! Ger P.C, näsdråpar och alvedon, Rasmus sover
sen till kl 9 på morgonen!!! |
