Sydatlanten dag 3

Vi är nu ute till havs på tredje dagen på väg från Brasilien till Surinam och har hittills haft i det närmaste perfekt segling.

Platt läns och lite rullningar men annars stabilt väder. Vi närmar oss nu ITCZ eller Doldrums med massa squalls och lite vind. Ån så länge har vi 2 knops medström och snittar 9 knop! Mest sol och väldigt varmt, vi närmar oss ekvatorn. Idag på 4 grader syd.

Vi är inte ensamma utan ser minst 3-4 AIS båtar på vår dator runt omkring oss. Känns nästan lite tryggt.

Vi har ännu inte börjat fiska, har färdig mat men imorgon åker draget ut. Sen närmar vi oss också utflödet från Rio Amazonas som ger brunt flodvatten långt ut till havs.

Bästa stället för lite svalka och bris är nu i hängmattan i aktersittbrunnen! Behöver man en dusch är det bara att ligga kvar och spola av sig. Bra då ha en läsplatta som är vattentålig!

Nu dags för lite fika igen, en av dagens höjdpunkter, men det bästa på hela dan är den svalkande duschen på kvällen innan nattvakten börjar.

Nordatlanten dag 6

Bara 3 timmar efter jag skrev sista inlägget såg vi ett svart band vid horisonten rakt föröver som bara växte och växte och sedan kom första blixten och åskan, vinden ökade en del men inte farligt, vred lite men sen kom regnet! Och mera regn!

Och sen kom det riktiga tropiska regnet! Varken vi eller Ariel varit renare, eller mer avsaltade!  Men å andra sidan är vi nog aldrig så rena som när vi seglar, vi duschar av oss svetten tre gånger dagligen, men ändå luktar kudden inte längre lavendel!

Igår satt vi nere i salongen och såg en, två, tre, fyra olika serier men den vi fastnade för var ”Orange is the new Black” Netflixserie, som var helt ok. Och för att hålla humöret på topp blev det en säsong ”Solsidan”.

I natt klarnade det faktiskt upp lite och vi ser nu Södra Korset sjunka allt mer ner mot horisonten medan Karlavagnen stiger allt högre på norra halvklotet. Vi passerade igår, för fjärde gången, och sannolikt sista gången, ekvatorn, mitt i andra avsnittet av ”Solsidan”!

Vi räknar med kanske ytterligare 200 sjömil innan vi är ute ur ITCZ eller Doldrums och kan styra mer direkt mot Surinam. Vi passerade inatt halvvägs och firade med rom o cola till jordnötter, sen en flaska vin och öl till maten, korv o bröd! Vi drömmer om skånsk senap! Men vi har bara rinnande besk senap från Sydafrika så vi fick ställa in hela firandet!

Vi har nu också kommit fram till dom stora floderna och hela havet fullt med sjögräs så fiske är helt uteslutet, skulle dragga hela grästomter efter båten efter kort tid. Färskmaten börjar nu sina så fisk vore perfekt men vi får vänta och se.

Nu dags för andra föreställningen, tror det blir ett nytt avsnitt av ”Orange….

Dag 8, nära nu…

Dom första dagarna försöker vi bara överleva och räknar varken dagar eller veckor, men sen börjar vi närma oss halvvägs och hoppet tänds. Sen räknar vi ner dagarna och var hundrade sjömil. När vi nu börjar förstå att det snart är över och att Surinam River bara ligger strax under horisonten så börjar vi kolla klockan och räknar ner timmar och sjömil för en eventuell ETA, angöringstid! Whaoo, bara 2 dygn kvar, 1 dygn kvar, om 20 timmar kanske vi ligger för ankar och tar en välförtjänt ankardram, om nu vind, ström och vädret fortfarande står oss bi!

”Förväntningar” är en lömsk farlig beteckning på något man oftast blir besviken på. Vi hade trott att när vi äntligen kom in i södra Atlanten skulle överseglingen bli rena drömmen, inga vågor, svag dyning och vi skulle sitta på fördäck varje kväll och se solen sakta gå ner rakt föröver i väster.  Visst det var sju resor bättre än Södra Indiska Oceanen men ändå, vi hade alltid revat, alltid lite stänk på fördäck och man fick hålla fast sig även på toa! Inte hålla sig, utan hålla fast sig!

Och vad hade vi inte hört om ITCZ eller Doldrums mellan ekvatorn och 5 grader nord, bältet med squalls, kraftiga regnbyar med massa vind i följt av dåliga vindar!  Måste ha massa extra diesel och gå för motor långa distanser genom zonen annars blir man knäpp!

Vi har bara gått ett par timmar för motor innan vinden kom igen och kom mer och mer. Vi har knappast kunnat sticka ut näsan i sittbrunn utan att få en skvätt vatten över oss. Hela båten upp till spridarna är nu en saltöken, någon som vill köpa billigt havssalt, bra att ha i badkaret till vintern har vi hört.

Men vi tackar för all ström vi fått! Ström från ovan och under, sol och vind men framförallt har vår släpgenerator genererat massa med el-ström då vi loggat 8 till 9 knop i snitt. Och det delvis tack vare den kraftiga Guyana strömmen som går utmed kusten här.

Finns det en värld som står helt stilla, där man kan sätta sin temugg utan att den far iväg, kan ligga stilla i sin koj utan att hålla emot, sitta avslappnat på toa? Vi längtar nu intensivt dit och vi har en flaska fin rom (tack Erik och Cecilia) som väntar på att korkas upp till vår ankardram.

Surinam är ett helt oskrivet kort och skall bli en ny spännande bekantskap och äventyr.