SommarVancouver bjuder på sig själv. Igår hade vi picknick på gräsmattan i en stor gratis utomhusbio och såg Mama Mia tillsammans med några tusen kanadensare. De visslade och applåderade efter bra låtar. Under veckan pågår också en pridefestival i Vancouver och man applåderade särskilt när en av männen i filmen kramade sin partner. Några dagar senare drog en imponerande Prideparad, som en sorts Lunda karneval, genom staden. Alla var med och stöttade ”saken”.

Den årliga internationella fireworkfestivalen pågår. Vännerna Mary och David kom ombord. Vi seglade tillsammans med under mer än ett år under jordenruntseglingen och deras barn lekte med våra på den tiden. Vi käkade lite tillsammans i sittbrunnen och for sedan i dingen ut från ankarplatsen False Creek till English Bay där en jättestor pråm låg riggad med fyrverkeripjäser. På stranden satt flera hundra tusen människor och i vattnet låg en hel armada av båtar, allt från kajaker och dingar till enorma motorbåtar. Fantastisk uppvisning av det bästa i branschen. Great Britain var först ut. Kanadensarna gillar sitt England, i alla fall kungahuset. Intresset var stort för vad den nya prinsen kunde tänkas få för namn. Tre kvällar senare hade vi fått nog med fyrverkeriupplevelser för resten av livet.

Även en passionär kan va´ lite stel i benen ibland. Efter år av mest stillasittande vid skrivbord och på jobbmöten börjar de (benen) att vänja sig vid att vara på språng mest hela tiden. Upp och ner, in och ut, i båtens alla skrymslen och vrår, krälande, kravlande eller sittande i mer eller mindre omöjliga positioner, gör vi jobben på fixarlistan. Watermakern var en rysare med arbetsställning i sittande vriden framåtlutad position, in under en koj. Yogaträningen kan slänga sig i väggen jämfört med detta.

Men vi är himla nöjda med oss själv efter att ha prickat av en massa punkter på fixarlistan. Alla nya sladdar är märkta, dingen är tvättad och vaxad, åror och vindroderflöjel lackade, pulpit och mantåg stöttor renslipade, luckan till kylskåpet spacklad och målad, datorerna funkar med sjökort, GPS och AIS, watermakern är som sagt genomgången och igångsatt. Härligt nu slipper vi jaga vatten överallt. Och den stora inventeringen av vad som finns ombord och var alla grejor faktiskt finns, är gjord! Till och med björn(peppar)sprayen och reservglas till fotogenlamporna, som varit borta länge, hittades. Båten har nästan hundra stuvutrymmen, skåp, hyllor, utrymmen under durk, kojer och soffor samt mindre obeskrivbara prång där grejor kan stuvas. Vi börjar få stenkoll på vårt hem och Ariel IV är i riktigt gott skick. Förutom däcksmattan, som många, många fötter har slitit på i trettio år. Eric har börjat laga däcksmattan fläckvis där den är som mest sönder. Det är dags att börja spara till en ny.

Varje mat eller fikastund i sittbrunnen är spännande. Allehanda flytetyg rör sig runt oss på ankarplatsen varje dag.