Vi lärde oss, när vi seglade på 80 grader nord vid Svalbard, att det finns minst tre sorters is i nordhaven. Isberg som är stora, lätta att se, men som har en farlig, minst 75 % ytterligare ismassa, under ytan. Isbergen har kalvat av någon glaciär och består av fruset vatten från himlen. Småbitar av bergen, på engelska growlers, är lurigare. Dem ser man inte på radarn och inte heller så lätt med ”eyeballnavigation” , särskilt inte i dimma. De ligga enstaka eller i grupper och är oftast nästan genomskinliga. Packisen, består av fruset havsvatten. Den är vit, lättare att se om man kommer tillräckligt nära, ganska platt och ligger lågt i vattnet. Den är mindre vacker och egentligen mer farlig. Tidvattensförhållanden och vindvridningar kan ganska snabbt medföra att en båt blir omringad och instängd i packisen. Men vi har ju tränat hela vintern i Råå hamn förstås …
I Stockholm på Båtmässan fick vi ett bra avtal med Marinplus som levererar framåtseende ekolod. Det ger oss bättre säkerhet när vi nu ska segla i dåligt sjömätta vatten och vi hoppas att det också ska hjälpa oss att se growlers som radarn missar. Norvästpassagen innehåller flera uppgrundningsområden där vi också får stor nytta av ekolodet, för att inte tala om nyttan då vi ska svepa en potentiell ankringsvik. En annan viktig del av förberedelserna har också löst sig nu. Vi är full besättning! Fyra man till Island och ytterligare två därifrån till Grönland. I Nuuk kommer sedan en helt ny besättning och vi blir fyra man och två tjejer genom själva passagen, förbi Alaskas nordkust och genom Berings sund till Anchorage. Lotta från Göteborg på den härliga bilden är en av dem. De övriga presenterar vi efterhand under fliken ”besättning” på vår hemsida.
