Startsidan > Båt och utrustning

ARIEL IV

Ariel är ett gammalt hebreiskt namn som betyder vindburen, av vinden kommen, vindande. Den mest kända båten med det namnet var den vackra klippern Ariel, som gick på tetraden mellan England och Kina på 1800-talet. Tävlande med andra välkända teklipperskepp, som t ex Cutty Sark och Thermofyle, om att vara först med att docka in i London med årets första telast. Ett på den tiden mycket prestigefyllt race för handelsskepp.



Ariel IV byggdes i Danmark åren 1982 - 85. Denna Ariel har redan gjort en resa runt jorden, med sina första danska ägare 1985 - 88. Båten är en 50 fot stålbåt, ritad och konstruerad av dansken Arne Borghegn, byggd på rundspant för styrka och estetik. Kutterriggad och flushdäckad med två separata sittbrunnar. Vacker enligt gammal Arieltradition. Bredd 4,42 m, djupgående 2,5 m, deplacement 22 ton, segelarea i krysställ 150 kvm, 4 hytter med 10 fasta kojplatser, salong, och pentry, 12 v/220 v elsystem och i övrigt väl utrustad för en lång och säker segling på världshaven.

Borghegn 49' 
Maxi Sloop

Skala 1:40

Längd 15,01 m
Bredd 4,42 m
Djupgående 2,5 m
Storsegel 61 m²
Rullgenua 75 m²
Stagsegel 24 m²
Passadvindsgenua 50 m²
Stormfock 16 m²
Borghegn 49'


UTRUSTNING OMBORD ARIEL IV

”Wherever I lay my hat, thats my home” ( Paul Young), skulle kunna översättas av en långseglare med ” Mitt hem är där min båt ligger”. Det innebär att vi får ha med oss allt vi behöver för dom flesta eventualiteter. Mycket kan man planera vad gäller reservdelar men inte allt. Dom oförutsedda händelserna tycks ibland vara dom som dominerar. Att ha ett så fullständig reservdelslager som överhuvudtaget är rimligt och möjligt ökar fram för allt tryggheten.

Tänk ALDRIG; ”nu är allt fixat, nu fungerar allt ombord, vi har inga problem”; det är ”bara en TIDSFRÅGA”. Våra vänner på ”Synchronicity” myntade ett annat uttryck som vi sen ofta fick höra Dave säga; ” det finns inga lätta lösningar”.

Alla nyinköp och alla förändringar är högpotentiella faror, det är där man skall felsöka först. Det är ofta nyinstallerade saker som går sönder först, men håller dom sin prövotid på kanske 3-6 månader så är det oftast bra grejer. Alla vet som planerar långsegla nödvändigheten av att få provsegla sin båt och utrustning helst ett år innan man skall iväg, men vem får tid och utrymme för sådan lyx. Det kan dock inte påpekas för ofta hur viktigt det är att i tid prova utrustningen och om något går sönder så finns både affären och garantin närmare! För när man väl är på väg vet alla seglare att det är ”Murphes law” som gäller!

ARC-rallyt över atlanten hade 220 båtar på startlinjen sist. Som vanligt resulterar det i en mängd kanske värdefull information vad gäller utrustning och dess hållbarhet. Man sammanställer enkäter efter målgång och får fram om kaptenen är nöjd eller inte nöjd med sitt val av utrustning efter 2-3 veckors segling i passadvindssegling. Efter att ha studerat dessa resultat ett antal år får jag det inte att stämma med min verklighet. Vad är 3 veckors segling mer än en lite längre semestersegling? Om båtprylar inte håller längre än så är det något som är fel. En säkrare källa vore SXK´s Medelhavsseglare som har sammanställt sina erfarenheter över mycket längre tid. 

Vid alla nyinköp av utrustning borde man  alltid tänka och följa samma riktlinjer; vilka reservdelar kan jag behöva, sen köpa dubbelt upp, se till att få en personlig kontakt som du förhoppningsvis kan lita på, få adress, telefonnummer, mailadress och så klart handbok, manual och reservdelskatalog. Det skall finnas en så lätt rak kommunikation som möjligt, ingen skall kunna ”gömma sig”! Ta noga reda på vad ”Worldwide” garanti betyder, vem har det egentliga ansvaret för en produkt; tillverkaren, agenten, säljaren eller alla återförsäljare i hela världen?  Detta är det minsta man kan begära och får du inte det så köp av någon annan. I konsumtionssamhällets kölvatten kostar service och hjälpsamhet tid och pengar. Ansvar, Yrkesstolthet och Nöjda Kunder syns inte i budgetens resultat!

När du lämnar in din söndriga tex. autopilot så lyssna inte på ”försäljarens” förvånande attityd när han säger ” det har vi aldrig haft problem med förr”,  och ”den måste ha fått jobba hårt” osv.

Tro heller inte på din försäljare om han säger att hans produkt inte har några svagheter när du frågar honom vilka delar kan eventuellt, kanske gå i sönder eller slitas ut och som då vore bra att ha med sig!

Vad vore en långfärdsbåt utan ”listor”; ”att köpas”, ”att fixas”,  komihåglistor för motorservice, oljebyte, filterbyte, batterivattenkontroll, etc.,  En speciell lista kallade vi för ”BreakDowners”! Här förde vi fortlöpande allt som gick i sönder, vad som blev gjort, om vilka reservdelar som används som sen måste ersättas. Listan fördes datumavis. Där kan vi se att det var i början vi hade mest problem, i början av hela resan men också i början efter varje längre stopp!

Att sen ha bra listor med delar och var man gömt sin reservdel i båten ökar bara säkerheten.  Att utrusta en båt för långsegling innebär inte automatiskt lika för alla, vi seglar olika. Har olika stor plånbok och behov. Vi fann bl a att dyrt och bäst inte alltid var bäst och fram för allt inte vad gäller att få den service och hjälp vid behov som man kanske kan förvänta sig. Om vi hade ett svart moln som störde vår segling var det otvetydigt den nonchalans och total brist på hjälpsamhet och förståelse som några återförsäljare visade upp. Detta är ingalunda något unikt för Ariel IV eller Sverige! Man samlades oftast för en ”sundowner” på någon av båtarna på alla ankarplatsen och dom historier som där kunde förtäljas skulle man varit klok nog att nedteckna, det hade blivit en bok i sig. En historia som ofta återkom där sanningshalten är svårvärderad men som skapar osäkerhet och efter ett tag tror man på den; att det finns hos många stora tillverkare, inte bara båttillbehör, någon som mycket målinriktat konstruerar och sen tillverkar detaljer med en viss uträknad livslängd och som sen ”skall” gå i sönder, antingen med stora kostnader för lagning eller reservdelar och som tvingar oss att köpa nytt.  Dvs inget skall hålla för länge för då går produktionen ner! Det kan för den enskilde bli frustrerande och dyrt men globalt sett är detta kortsiktiga tänkande katastrofalt. Man är totalt utlämnad och känner sig otroligt frustrerad och om det vore för någon speciell anledning man skulle vilja hoppa av i närmaste hamn så skulle det vara detta faktum.

Vi läser fyrfärgsbroschyren om ”den senaste utvecklingen och den enastående styrkan, gjort för dom tuffa tagen på Jordenruntkappseglingarna”; vissa saker höll inte ett år i stilla passadvindsegling, andra inte ens det. Idag skulle jag nog hellre köpa ”billigare och sämre” om jag visste att jag fick god hjälp och service när så behövdes. Det skulle behövas en ordentlig attitydförändring. Det vore ett önsketänkande att få bjuda några av  ”försäljarna” på några verkliga historier och en liten ”sundowner” tillsammans med våra långseglarvänner långt, långt borta…!

Hur man löser olika problem som då utrustning havererar, ändras efter hand som tiden gick och ju längre ”bort” vi kom. Man ser på ett ”dött” - söndrigt - instrument som man aldrig tidigare skulle våga öppna och kolla med lite andra ögon och inställning. Man vet att det inte går att köpa nytt eller att få det lagat på närmaste verkstad! Så man försöker och man lär sig, man slår i böcker och man frågar medseglare. Tillsammans och till slut lyckas man till 90 % lösa problemen, åtminstone tillfälligt.

CAVE Sol, Salt, Sand och Shildren! För att förhindra mögel, fukt och korrosion under däck fick ingen, inklusive vänner och tullare, se till att antingen ta av sig skorna eller skölja fötter och händer i färskvatten. Det stod alltid en liten duschflaska på däcket när vi gick ombord. Det var mycket tjat på barnen i början men som allt annat ombord så blir det en rutin och ingen funderade mer på det. Det lönar sig definitivt, vi såg många exempel på båtar, ”kidboats”, där barnen sprang ner saltvåta och satte sig och spela dataspel? Det blir dyrt med all ny utrustning i längden. Vår 12 år gamla ESKA reserv-radio plockade vår vän Nisse Falk isär då vi kom hem och hans spontana kommentar var att den såg fortfarande ny ut inuti! Efter 12 år i en segelbåt! Ta in alla tampar från solen, sy på kjol på bomkapellet som täcker masten, tampar och vinschar ner till däck. Det lönar sig att spara lite vatten till att tvätta av däcket med efter en översegling. Det gick bara åt tio liter i en duschpåse, om vi först spolade och tvättade av alla saltkristaller med saltvatten och sen bara duschade av med lite ”sött”.

RIGG – SEGEL

  • Nordic Mast, kutterriggad.
  • Furlex rullfock på både genua och kutterstag.
  • Spinnakerbommar 2 stycken.
  • Fockbom 1 stycken.
  • Jacky pole 1 stycken.
  • Segel; Helt nya Doylesegel vid starten.
  • Storsegel 61 kvm, Dacron, full-latter.
  • Passadvindsgenua  50 kvm, Dacron
  • Stagsegel-fock 24 kvm, Dacron.
  • Genua 75 kvm, CL-Laminat, Började delaminera efter mindre än ett år och hade lagats otaliga gånger och var ”slut” redan i Nya Zeeland. Denna duk lanserades som speciellt utvecklad för ”cruising” och hade ”enastående styrka” och skulle garanterat hålla för två jordenruntseglingar? Broschyrerna var imponerande i sin övertygelse. Vi blev försökskaniner i ett för oss dyrt test, där vi först då duktillverkaren i England erkände att denna duk inte längre lämpar sig för rullfock och långsegling fick tillsänt oss en ny genua, nu i Dacron. Samtliga med liknande segel hade problem och var missnöjda men alla orkade inte kämpa för sin rätt. För lång tid framöver är Dacron det enda alternativet vad än din segelmakare vill lura på dig!
  • Spinnaker 200 kvm, gammal och sliten men höll, nästan!
  • Stormfock 15,75 kvm, behövdes aldrig användas.
  • Andersen vinchar 13 stycken på däck och mast, helt i rostfritt, inga problem!
  • Lewmar, 2 stycken, Three speed 65, har plastdetaljer som slits!
  • Proffsig riggare på Selden Mast i Danmark gick igenom hela riggen året innan vi seglade, kändes tryggt och  fick många praktiska råd som vi behöver för att tex. upptäcka slitage och tecken på ”fatigue” i riggen.

MOTOR

  • Mercedes OM 314,  85 hästkrafter, 4 cylinders diesel. Marschfart på 2200 varv 5,5 knop. Dieselförbrukning ca 5 liter i timmen.
  • Dieseltank; 700 liter i kölen.
  • Konverterade lastbilsmotorer, typ Ford, Mercedes är mycket vanligt på långfärdbåtar. Man kan bara gå upp till närmsta bilmekaniker för att få både hjälp och reservdelar billigare.
  • Ren diesel är det viktigaste och det förhindras genom att snarast köpa ett stort ”Baja” filter, ingen tankade utan ett filter, hade man inget lånade man. Och man är ALDRIG säker, flera båtar fick problem i Australien i en stor marina!!! Vi tillsatte också alltid ”Biocide” för att förhindra uppväxt av bakterier i tank och filter. Vi hade få problem med själva motorn, vi fick vatten i generatorn, ( = alternator) ett par gånger och hade två i reserv men bara en fungerande kvar då vi kom hem. Olja är dyrt och på tre år gör man av med massor av liter olja, köp stora mängder när det är billigt!
  • Propeller; Gori 26”, foldingpropeller, satt på då vi köpte båten, hade inte råd med ny fast propeller!
  • Mase Mariner 5000, 1 cylinder dieselgenerator för 220 volt, ständiga problem med allt, men bästa sättet att lära sig hur en dieselmotor fungerar. När vi bestämde oss för att inte vara beroende av den längre så gick den mycket bättre och reparationerna gick lättare! 
    Får stanna hemma nästa gång, satsar kanske på ett litet bensindrivet el-verk istället.
  • WEMA tankmätare till alla tankar, diesel och vatten fungerar pga sin enkelhet alltid bra.

ELUTRUSTNING

  • Batterier- blybatterier, 600ampertimmar, plus startbatteri, plus ett nödbatteri 70 ampertimmar.
  • Batteriladdare; Victronic Pallas 12/50,  OBS – kontrollera vattennivån ofta i tropikerna och vid mycket motorgång, annars en dyr läxa.
  • Inverter; Statpower – Pro Sine 1800 i, fungerade bra till det mesta.
  • Vindgenerator; Aerogen 6, gav oss mycket ström för ankar, mindre i passadvindarna. Likriktaren gick sönder två gånger, och rostfria skruvar i aluminium korregerar snabbt ihop och gör nedmontering omöjlig.
  • Släp och vindgenerator;Aquair 100 W, vårt bästa köp, gav mycket ström då vi seglade och hade vidare ett väl genomtänkt system som gör att man enkelt sätter på propellerblad och hissar upp i riggen och förvandlas till en extra vindgenerator!
  • Jordfelsströmbrytare 220V-systemet.
  • Krypströmsindikatorer, känsliga mvolt mätare som mätte spänningen mellan samtliga batteripoler och stålskrovet. Medför också snabb felsökning!
  • Skiljetranformator för säker landström ombord.

NAVIGATION OCH KOMMUNIKATIONSUTRUSTNING

  • Kompass; Rigel-Whitlock C-15, en del kompasser ”tiltar” dvs lutar på södra halvklotet, viktigt få en som är kompenserad för detta.
  • VHF; Sailor - C 402, blev tyst i Oman?
  • VHF; Sailtron –80, gammal med god.
  • Hand-VHF; ICOM, otroligt viktigt för kommunikation mellan båt och land.
  • GPS; Phillips AP Mark 8, tog ibland lång tid att få första fix, men fungerade klanderfritt. GPS;Garmin II plus som backup.
  • Ekolod; VDO, äldre modell men fungerade, dock för små och otydliga siffror.
  • Vindinstrument; VDO som fungerade bra trots hög ålder men efter ett elektrisk överslag tvingades vi köpte en ny VDO-varvräknare i Singapore som visade sig vara sönder då vi kom ut på ”Singapore Strait”, och där vänder man inte om!
  • SSB- kortvågsradio- ICOM –IC 706 med AH-3 som automatisk avstämmare hade vi alltid kontakt med andra båtar på alla överseglingar. Vi investerade sen i ett modem- PTC II, SCS, som innebär att vi nu kunde e-maila direkt från båten, gratis.
  • Dator; Toshiba, Satellite Pro. Mycket nöjd, använts till skola, spel, navigation, sjökort, väderfax, e-mail, tidvattenprogram etc.
  • Ankarlanterna med lågenergilampa och skymningsrelä var mycket värdefullt,  när man om kvällen skulle ro ut till båten!
  • Sjökort;  Komplett uppsättning papperskort. I Nya Zeeland köpte vi för dyra pengar elektroniska sjökort för delar av hemseglingen och detta var ett stort lyft och med mycket större säkerhet då pojkarna nu enkelt kunde följa med var vi befann oss, och då vi också hade kopplat GPS´n till datorn. Innebar att dom tyckte det var kul att ha vakt och Birgitta och jag kunde avlastas mer.
  • Radar- JMA-2253, en stor ”riktig” radar som var ovärderlig i många tillfällen. Vi kunde genom att dubbelkontrollera med vårt elektroniska sjökort och GPS´n  känna oss ganska ”trygga” i både dimma och mörker.
  • Sextant, låg 99,9 % av tiden nerpackad, vi tränade några gånger på vår Davis plastsextant.

SÄKERHETSUTRUSTNING

  • Livflotte; Viking 10 man med självutlösare om båten sjunker.
  • Brandsläckare 6 stycken och en i motorrummet. Brandfilt och brandhandskar vid pentryt.
  • Gasolvarnare i pentryt.
  • Brandvarnare i varje utrymme.
  • Länspumpar 2 stycken med automatik, en mindre Whale och en större Johnson, 2 stycken handpumpar. Vi hade en 220 volts pump med stor kapacitet för tömning och brandsläckning.
  • Kikare-vanlig! Dom båtar som hade en nattkikare av tredje generationen sa att dom hade svårt att klara sig utan. Vi vet att det var mycket vi inte såg när vi seglade i mörker i Indonesien.
  • Dan Buoy, plus 2 stycken livbojar med ljus. 2 stycken kastlinor;
  • EPIRB- Newcom NC-270
  • Strålkastare 12 Volt. Dyklampor viktigt att ha då man måste dyka ner och skära loss fiskenät kring propeller och köl på sydkinesiska sjön mitt i natten.

ANKARUTRUSTNING

  • Ankarspel; MUIR VE-3000, 12V, måste servas regelbundet!
  • Kätting; 60 + 10 meter ½ tums .
  • Ankare; CQR 35 kg som huvudankare. Höll alltid, men det är lika viktigt med rätt ankringsteknik som med vilket ankare man väljer att lägga ut!
  • Ankare; Bruce 30 kg som andra-ankare, låg alltid färdigt i fören med 10 meter kätting och resten lina.
  • Ankarlina; 100 meter multiplat lina 28mm, plus 60 meter Ankarolina på rulle. Reserv ca 200 meter undanstuvade linor som bla användes i Panama kanalen.
  • Ankarvikt; AnchorBuddy som löper på kätting och ökar kättingens tyngd med 30% och medför att man inte ”seglar” så mycket på en ankarplats.

STYRNING

  • Whitlock – vajerstyrning.
  • Autopilot; Autohelm 1000+,  ”Lillalf” kopplades på vårt vindroder vilket innebär att det går åt mycket mindre kraft att styra en 50 fot och 23 tons stålbåt, än det var att styra vår tidigare 24 fot och 1,8 ton Drabant med roderkult!  Trots detta hade vi som alla andra Autohelmägare massor av problem med denna ”leksak”! Det är inget annat, den är inte gjord för annat än insjösegling. När sen reservdelarna ligger förpackade i ”packet” så tvingas man köpa dom delar som INTE går i sönder till hutlösa priser. Det är ALLTID samma rem som går i sönder hos alla och nu har vi fem uppsättningar delar som tillsammans betingar ett värde av en ny pilot? Fjärr-kontrollen läckte in vatten efter första regnbyn?
  • Vindroder; Windpilot Pacific II+, inköptes på Trinidad och var en trogen, pålitlig och ovärderlig extragast vår ”Gandalf.”  Windpilot tillsammans med Hydovane och Monitor är dom vanligast förekommande och dom som har bäst rykte så döm av vår förvåning när vi vaknade i Gibraltar och såg att roderbladet var knäckt i vattenlinjen. Denna katastrof blev inte mindre av Windpilots totala avsaknad av erkännande trots att tre oberoende företag och tester visat på galvanisk korrosion mellan tre olika metaller i vattenlinjen; stoppring i brons, hjärtstocken i rostfritt och inuti vanligt galvaniserat stål. Så är någon innehavare av ett Windpilot så prova med en magnet på roderaxeln, annars kan ni få en obehaglig överraskning till sjöss. 

PENTRY – TOALETT

  • Spis; ENO, gasolspis. Ta med nya brännare, dom håller högst 6 månader innan dom rostar sönder och gör det omöjligt att skruva ner lågan på sparlåga.
  • Gasoltuber, 3 x 6 kg svenska ståltuber, plus 6 x 3 kg Campingaz. Vi gjorde av med ca 3 kg per 14 dag. Vi hade aldrig problem med att få gasol och två av 6 kg tuberna använde vi aldrig.
  • Watermaker- PUR 35 som fungerade men gav inte utlovade 5 liter, gav max 4 liter i timmen. Vårt pumphus var av plast och läckte alltid, ett ständigt droppande och alla vi pratade hade samma problem. Vi hörde att man senare ändrade konstruktionen till rostfritt och att det var bättre. När jag skrev och klagade till USA fick vi veta att dom inte hade hört talas om problemet men att vi kunde få köpa ett nytt pumphus för ett bra pris; 7000 kronor, nästan ½ nypriset som vi hade gett en gång???
  • Fläktar; Hella-fans, är klart bästa fläktar med tyst gång och drar lite ström. Och dom behövs, så många som kan få plats!
  • Kyl; Isoterm som gick konstant i 3 år och fungerade mycket bra. Viktigt med ventilationen kring kompressorn fram för allt i tropikerna. Dom som hade vattenkyld Isoterm var också nöjda.
  • Frysbox i förpiken, 220V, som bara användes över Atlanten och då vi låg i Nya Zeeland vid kaj.
  • Damsugare 220V, det finns damm i paradiset också och i barnbåt speciellt.
  • Tvättmaskin; Nova-Sirroco, 220V, plast, köpt billigt på Claes Olsons. Liten och lätt att ta upp i sittbrunn men lite använd, badbyxor behöver inte tvättas ofta. Lakan lämnade vi oftast in i land.
  • Vattentankar; 2 x 300liter + 2 x 150 liter.
  • Toalett; PAR, med septiktank. Provade matolja, ättika, vinäger, salpetersyra men det finns inga genvägar att få slippa det minst roliga jobbet ombord, att rensa och byta slangarna. Nu gör jag det INNAN det är stopp, ca var 6;e månad, det gör det lättare.

ÖVRIGT

  • Gummibåt; Aguapro 310, med aluminiumbotten var en dröm att få efter att vår 15 år gamla Zodiac 310 till slut gav upp i Singapore. Har en Zodiac 270 i reserv.
  • Utombordsmotorer; Yamaha 8 hk, startade alltid.  Johnson 5 hr, startade aldrig! Yamaha är otvetydigt den vanligaste utombordaren och finns överallt i världen. Idealiskt vore att ha en större som medför planing med full besättning och en mindre lätt 2 hk som reserv. Rekommenderar att alla gör ”gummibåtstestet”, lägg dingen eller dingarna långskepps och se hur fort ni kan dra er båt. Vi kom upp i hela 3 ½ knop utan problem vilket kan vara tryggt och veta om motorn ger upp på fel tid och plats.
  • Lång kraftig vajer att låsa både dinge, tank och motor, helst också åror och bensinslang!
  • Kajak som ger möjlighet till spännande utflykter.
  • Segeldinge till barnen.
  • ”Solarbags” Duschpåsar, minst 5 stycken hängde alltid på däck. I långa tider försöker man solvärma påsarna för att få en varm dusch, för att sen i långa perioder skydda påsarna från solen för att få en svalkande dusch.
  • Fiskeutrustning; flera stor PEN-rullar på spö, vilket gjorde att vi fångade mycket fisk fram för allt efter att vi hade lärt oss göra dragen själv.
  • Glomex; för radio och TV, men den blåste tidigt i havet och den passar nog bäst för skärgårdssegling.
  • Windscoop.
  • Soltak och ”Bimini” är ett måste för att skydda sig mot solen. Vi kunde samla regnvatten i våra solskydd.

DYKUTRUSTNING

  • Dykkompressor; Bauer , Utilus  U2B, 250 bar. Tyvärr klarade inte vår generator ge tillräckligt med ström så vi fick ofta ”låna” ström när vi ville fylla våra tuber. Men många hade starka generatorer men ingen kompressor så alla blev nöjda!
  • 2 uppsättningar dukutrustningar, Scubapro.
  • Tuber; ståltuber 2x12 liter och  aluminiumtuber 2x12 liter.
  • Handpump

Startsidan > Båt och utrustning

 

arielfyra@hotmail.com