augusti 10th, 2011
 Ons 3 aug
Klockan halvtvå på morgonen samlas vi på fördäck och njuter en ankardram. Ankaret har just gått efter en långsam insegling till Glacier Bay, i kolmörker. Stenar och uppgrundningar låg där de skulle men ankrade båtar var svårare att se. Thomas stod i fören och svepte vattnet med en strålkastare. Båtarna låg liksom vi och väntade på att få information om Nationalparken.
Nio timmar senare, efter frukostgröt med kanel, russin, socker och pulvermjölk, filéar Thomas och Eric laxarna på däck. Den största blir kotletter. Alla tre hamnar i varsin fiskburk i kylskåpet. Det kommer inte att vara någon åtgång på konservburksförrådet i denna fiskrika trakt. Vi gav bort en väldig massa müsli, havregryn och pasta till vänner i Kodiak. Nordvästpassageförrådet var alltför gigantiskt. Nu börjar det bli dags att hitta någon lämplig person att donera konserver till.
På eftermiddagen träffar vi en ”ranger” i nationalparkens lilla välkomsthus och får noggranna instruktioner om hur vi ska bete oss och hur nära vi kan gå valar, björnar, sjölejon, lunnefåglar, älgar och alla de andra i Glacier Bay unika miljö. Parken har utnämnts till World Heritage.
Några amerikanska seglare berättar detaljerat om var och hur vi ska fånga hälleflundra. Men vad ska ni göra med den, har ni någon frys, frågar de. Äta den förstås! Kan bli svårt att klara av, räkna med en storlek på omkring hundra kilo, blir svaret.
På hike genom skogen träffar vi en ung kajakguide. Hon visar oss sjösparris, havsspenat och gåstunga, tre gröna bladväxter som gör vår kvällssallad salt och intressant. De växer på land halva tiden och i havet halva tiden när tidvattnet kommer upp. I skogen möter vi också två älgkalvar på långa rangliga ben.
Kommentera » | 1 Kommentar »
augusti 10th, 2011
 Tis 2 aug
Ror iland i dingen och drar upp den så högt det går på strandbanken. Vandrar runt viken och letar strandfynd. En vacker fjäder i håret, en hjärtformad sten, ett ben som ser ut som en snigel. Hittar en övergiven lägerplats i mjukt gräs vid skogskanten. Hoppar hopprep med en tio meter lång kelp”slang”. Ett litet sjöflygplan glider över våra huvuden och landar en bit bort i viken. När det startar igen vinkar piloten med vingarna. Ännu ett litet plan sveper förbi och tycks på håll nudda Ariels mast.
Tidvattnet rullar in. Vi blir våta om fötterna när vi återvänder över det som för en timme sedan var torra land. Den sju meter höga strandbanken vid båten försvinner och viken där Ariel ligger blir en del av viken på andra sidan. 13,4 grader i vattnet men solsken inbjuder till ett kyligt snabbdopp och en avsköljning i (tyvärr inte soluppvärmt) vatten ur duschsäckarna. Skönt efteråt! Vi lägger loss framåt eftermiddagen för att komma fram lagom till kl 24 då vi fått tillstånd at korsa linjen in till Glacier Bay.
Thomas och Eric släpper ner några fiskelinor och det tar inte fem minuter förrän den första laxen sitter på kroken. Fem minuter senare har vi ännu en och strax därefter en tredje. Stora feta Alaskalaxar. Sedan slutar vi fiska! Laxar fortsätter att hoppa omkring oss hela vägen. De hoppar riktigt högt och nästan dansar på vattenytan. Vi förstår nu vad som menas med att vara en glad lax.
Kommentera » | 1 Kommentar »
augusti 10th, 2011
Mån 1 aug
Fortfarande regn, men bara stril. Alla sex stövlar, seglar- och regnställ kommer fram. Efter sista telefonsamtalet hem, sista duschen, sista besöket på landtoa och efter att ha blivit skuldfria på hamnkontoret stävar Ariel IV ut mot nya äventyr bland Alaskas öar. Thomas, Paula, Loren och Karin är inte så bekanta med seglarlivet sedan tidigare och vi strävar tillsammans bland fall, skot, vindriktningar, dubbla halvslag och annat. Lärorikt som alltid att påminnas om att det egna fackspråket inte är en självklarhet. Hård kryss hela dan, skönt att slippa ankra, hittade i kvällningen en flytponton i Swanson Bay.
Kommentera » | Inga kommentarer »
augusti 1st, 2011
 Tors 28 juli
What, nästan sol, vädringsdag(!) Alla täcken, kuddar och annat åker ut och jag kollar oroligt varje kvart om något av de omkringliggande molnen rör sig åt vårt håll. Eric lagar en ventil i taket som varit sönder sedan förra sommaren, men som vi inte upptäckt förut, eftersom det inte regnat. Han slåss också med en läckande vacumventil i motorn. Usch och fy! Det värsta jobbet är nog att flytta ut alla hundra sakerna, cyklar, motorer, segel, tampar, dammsugare och diverse lådor, ur förpiken för att komma åt en reservslang som ligger packad längst ner …
Kommentera » | 3 Kommentarer »
augusti 1st, 2011
 Ons 27
Nu vet jag varför alla i Alaska går omkring i Alaskasneakers, bruna mjuka långa stövlar med ljus rand längst upp. De är helt enkelt utrustade för det vanligaste vädret här; småregn och dis. Vi har haft enorm tur som upplevt tre veckor av nästan bara sol. Vi har inte förstått det där med stövlarna tidigare men nu efter fem dagar av bara regn, småregn och dis förstår vi.
På morgonen är det uppehåll en timme. Vi tar bussen in till down town Juneau. Där ligger fyra av de största kryssningsfartyg jag någonsin sett. Stan är fullständigt full av juvelerare, vildmarks-, indian- och inuitsouvenirer. Så mycket rika turister på en gång, i en så liten stad, ja, vem skulle inte bli kreativ och öppna någon liten inkomstbringande affär. Vi äter krabbsoppa ur en pappersmugg i ett öppet tält ”the Crab schack” och går på Red Dog Saloon och kollar en man som blir uppjagad i ett träd av en björn.
Kommentera » | Inga kommentarer »
augusti 1st, 2011
 Tis 26 juli
En trevlig och vacker 70-åring, Britt-Marie från Örebro, dyker upp på bryggan i Juneau och bjuder in oss till kvällsmat på sin stora fina motorbåt. I bekväma fåtöljer vid blomsterprydda bord och en fin sekretär får vi en mysig och generös vin med tilltugg-stund och därefter go´ soppa vid runt stort matbord i styrhytten. Med oss hem får vi en massa historier, lax och hälleflundra.
Britt-Marie mötte sin amerikanske man Douglas på en dans i Göteborg. Stark kärlek uppstod och de två har därefter levt ett spännande liv. Britt-Marie har varit tävlingsryttare och även själv fött upp hästar. Nu far de runt i Alaskas vildmark några månader varje år, tillbringar ett halvår på Hawai, några månader i sitt hem utanför Seattle och en del tid i Sverige hos sin dotter. De dansar fortfarande så fort de kommer åt och är rörande överens om att varje dag är viktig och ska tas tillvara. Nästa dag skulle de plocka hjortron som heter ”cloudberrys” på engelska, därför att de ser ut som moln.
Kommentera » | Inga kommentarer »
juli 28th, 2011
 Strax efter 7 på morgonen den 5 juli lyfter jag från Kastrup Airport. Äntligen på väg mot Anchorage, Alaska. Detta är min hittills häftigaste resa någonsin!
Resan börjar med ett par dagar i Anchorage och ett par i Seward innan det är dags att mönstra på. Vilken underbar känsla det är att gå ombord på Ariel 4, jag måste nypa mig i armen för att förstå att det är på riktigt! Jag packar upp seglarstället och övrig utrustning som behövs ombord. Det är en liten, men mysig hytt. Måndag den 11/7, 11:30 så lämnar vi hamnen och får en kryss ut på fjärden med Cecilia vid rodret. Redan efter någon timme får vi se ett vattensprut ett par 100m bort och sen ett till, det är valar och minst två st! Sen fortsätter det mer eller mindre likadant alla dagar vi är ute och seglar. Det är valar, späckhuggare, sjölejon, havsuttrar, delfiner och sälar, laxarna hoppar nästan vart man än tittar. I luften finns det örnar av olika arter, stormfågel, albatross och massor av andra oidentifierbara för en amatör som jag! Vid flera tillfällen får vi uppleva valar på bara 20-30m håll. Det är mäktigt när de dyker upp lugnt och graciöst, och frustar ut sin luft blandat med vatten i en hög fontän, ibland även med ett ljudligt trumpetande! Sen försvinner de ner i djupet med stjärtfenan högt upp i luften. Man kan nästan höra änglakören i skyn, så vackert är det!
När vinden räcker till så får vi underbara seglingsdagar och nätter, vem har fått segla spinnacker på samma bog i 24 timmar? Jag har!
Vi har badat, solat, njutit av nygrillad, nyfångad lax och hälleflundra! Det har bakats bröd, rulltårta, kanelbullar, mm. Vi har ankrat i de mest fantastiska vikarna, med småöar runt omkring och snöhöljda berg i bakgrunden. Ja vi har verkligen njutit av livet fullt ut.
Vi får genom ett par nyvunna Amerikanska vänner uppleva en underbar dag i den yttre skärgården, med bad i varma källor, näcken som spelar oboe (Nils), matlagning över öppen eld, björnar på stränderna och en båttur genom ett sagolikt landskap. Nu är vi på väg mot vår slutdestination Juneau. Där kommer Nils och jag ta oss an nästa äventyr, drygt 5 mil upp i bergen i björnarnas land, the Chilcoot Trail. Mer om detta på en annan sida!
Det här blev ett äventyr bättre än jag någonsin hade kunnat föreställa mig!
Ett varmt tack till Birgitta och Eric, Cecilia och Lill-Erik, och sist men inte minst Nils. Ni är allihop mina bästa vänner.
Bill Lundborg
Kommentera » | 2 Kommentarer »
juli 28th, 2011
 Över all förväntan
Hur förbereder man sig till två veckor i en femtio fots segelbåt utanför kusten av Alaska? Man googlar självklart, kollar väderdata för olika ställen och pratar med människor som har varit där. Varma kläder, ylle i många lag, regnställ, mössa och handskar. Så blev det att vi packade och psykologiskt ställde oss in på fuktiga dagar och nätter med möjlighet för någon solglimt om vi hade tur…
Nu är vi på väg mot vår slutdestination, Juneau, där vi anländer söndag 24/7 precis enligt plan. Det har varit fantastiskt! Sol nästan varje dag och regnet kan räknas i timmar. Vi har bakom oss ungefär 600 sjömil med lugnt hav, inga oväder, alltid hoppande laxar, delfiner, valar, sjölejon, sälar, fåglar av många slag, och ett fantastiskt gäng uttrar som roade oss med sin nyfikenhet. Även björnar fick vi se, fast inte nära. Den möjligheten fanns nog men vi var för ”fega” när vi vandrade i björnriket: sjöng och hojtade och blåste även i vissa lägen med vårt horn för att varna: här kommer vi! En mycket svår balansgång mellan att vilja se men inte vilja bli uppätna.
Och självklart finns här även människor som över allt har varit trevliga och lite nyfikna på en båt med en konstig blågul flagga. Vid flera tillfällen har vi fått färsk filet av lax och hälleflundra i mängder som har varit på gränsen av vad sex personer har klarat av. Men pricken över i-et var nog utflykten med ”Bud & Christine” den dagen da allt hände: vi åkte båt genom vackra fjordar, såg björnar, badade i en varm källa som höll minst 45 grader, grillade, sjöng, fick ögonen fulla av valar som hoppade och dök och hade det jätteroligt.
Självklar var vi innan resans början lite fundersamma kring hur vi skulle klara av att vara sex i huvudsak okända personer i ett sådant lite utrymme som en femtiofots båt trots allt är. Även det har gått över all förväntan. Kan hända hade vi tur, men här har ömsesidig respekt, tolerans, mycket humor och empatisk förmåga varit nycklarna till denna från A till Ö otroligt upplevelserika och tvärs igenom trevliga resa.
Nu ska Cecilia och jag hem. Vi är fulladdade med foton, filmklipp och otroliga berättelser. Vi varnar er alla: ni kommer att tröttna på oss och vårt alaskaprat, men i början slipper ni inte undan. Ni bara måste lyssna och se vad vi har varit med om. Vi önskar att alla fick den möjligheten som Birgitta och Eric gett oss att få uppleva Alaska tillsammans. We will be back!
Cecilia & Erik ”Alaskadiggers”
Kommentera » | Inga kommentarer »
juli 28th, 2011
 Fre 22 juli
Bud och nya vänner i Elfin Cove hämtar oss med Tootsie Too, en snabb sportfiskebåt. I 25 knop drar vi iväg mot White Sulphur Springs, varma källor där vi lyxar oss i vattnet med varsitt glas vin i handen. Erik och Cecilia har köksdag och tillagar lax i folie och potatisknyten över öppen eld. Amerikanerna bjuder på karamellfärgade chips, nachos, korv och pannkaksrullar. Nils spelar som Näcken men på oboe. På hemvägen blir det dans ombord, avbruten av stopp för möten med två björnar och otaliga valar. De simmar och dyker med rullande ryggar och svepande stjärtar överallt i vattnet omkring oss. Sälar, sjölejon och örnar finns också överallt. Hela dagen är som tagen direkt ur en misstänkt överdriven turistbroschyr om Alaska.
Kommentera » | Inga kommentarer »
juli 28th, 2011
 Ons 20 juli
Tankar diesel vid lågvatten. För att komma upp på bryggan måste vi klättra sex meter rakt upp. Läskigt. Återigen strålande sol, segling söderut i glaciärturkost vatten. Bråkiga vågor men hör och häpna, spinnakersegling i ett dygn. Vårt nya lila ballongsegel får namnet Lajla. Vid tretiden på morgonen är Ariel nere i tre knop annars stadig effektiv gång. Lätt torktumlarkänsla när vi rör oss under däck. Cecilia och jag har hundvakten, underbar soluppgång över bergen.
Kommentera » | Inga kommentarer »
| | | | | | | | | | | | | | | | | | |
