Stövlar och valtäcke

september 1st, 2011

Ons 24 aug

Tro det eller ej, när vi vaknar skiner solen nästan, och den fortsätter att nästan skina i flera timmar! Vi lurar oss själva och går ut på stan i vanliga gympadojor. Gissa om de är genomblöta när vi kommer tillbaka. Alla andra bär Alaskasneakers som vanligt, mjuka bruna gummistövlar med en beige rand längst upp. Svenska Pia och klädaffären där hon jobbar har köpt in skandinaviska gummistövlar med blommor på. Lucy på den amerikanska Svanbåten blir överlycklig när hon får se blomstövlarna och köper omedelbart ett par. Vi lycklar oss vid totempålarna. Petersburg är inte bara Lilla Norge.

Eric och jag får syn på en fantastiskt vacker Alaska quilt, ett slags hangjort lapptäcke, med valar i olika färger. Hm, ska vi? Vi köper den, faktiskt! Det blir vår första grej till nya lägenheten i Helsingborg där vi flyttar in till hösten.

Kommentera » | 2 Kommentarer »

Lilla Norge

augusti 25th, 2011

Tis 23

Petersburg kallas också för ”Little Norway” på grund av den starka norska tradition man bevarat sedan en norrman grundade staden i slutet av 1800-talet. Varje år firas den 17 maj med vikingaskepp, parader, norska folkdräkter och flaggor. I affärerna finns norska tröjor och souvenirer men också svenska dalahästar och midsommarstänger. Alla vi talar med berättar om sina skandinaviska rötter när de förstått att vi kommer därifrån.

Jennifer med Lasse och Anki ligger vid samma brygga. De har lärt känna besättningen på en amerikansk Swan båt och svenska Pia i Petersburg klädaffär. Hon har bott i Alaska i 25 år men kommer från Växjö precis som jag gör och vi är födda samma år.

På kvällen samlas vi alla på Jennifer för uppsluppet mingel på den begränsade ytan. Eric och jag blir sedan kvar på middag. Vi tar tillfället i akt att överlämna en speciell romflaska från Brasilien till Lasse. Den har gått från båt till båt sedan 2006, man får inte dricka ur den bara ta hand om den för att lämna vidare till någon annan äventyrare och seglare som man tycker är värd den. Vi fick den från amerikanska Danza förra sommaren när vi seglade tillsammans på Grönland. Flaskan följde med oss genom Nordvästpassagen. Nu tycker vi att Lasse är en synnerligen värdig person att överta äran att ha den. Han har seglat runt hela världen i hela sitt liv.

Kommentera » | 3 Kommentarer »

Kryss i sundet

augusti 25th, 2011

Mån 22 aug

Kryss i sundet

Sticker ut fören ur vår lugna lagun tidigt på morgonen. Havet är stilla. Men vi hinner inte ens äta frukost innan vinden sveper ner, rak motvind. Ok, vi tänker slåss, sätter ett revat storsegel och motorseglar runt en liten ö som är i vägen. Sätter sedan revad genua och börjar kryssa ner mot Petersburg. Långfärdseglare brukar inte kryssa, och särskilt inte i smala sund, men vad göra, vår tid i Alaska börjar rinna ut och tidplanen måste hållas. Efter 12 timmars kryss i hård vind går vi in med tidvattnet till Petersburg hamn. Nu är vi verkligen värda en ankardram!

Kommentera » | 2 Kommentarer »

Storm och seger

augusti 24th, 2011

Lör 20 aug

Inatt sov vi inte mycket, även om vi låg tryggt förtöjda vid flytbryggan. Första riktigt besvärliga halvstormen i Alaska i sommar är över oss. Undrar hur det gick för den lilla kanadensiska båten i ankarviken. Om nu ankarvinschen var tvungen att gå sönder, valde den faktiskt ett bra tillfälle, vi slapp tillbringa natten med ankarvakt. Men även i den skyddade viken vid bryggan dånar vinden och vågorna slår mot aktern så det sjunger i hela stålskrovet.

Eric ser förtvivlat trött ut när han nästa morgon tar itu med ankarvinschen igen. Regnet öser ner så varje skruv som ska dras uppifrån däck får ske med största regnstället på och paraply över. Till slut ligger hela vinschen och motorn i delar på snickarbänken. Framåt eftermiddagen trycker vi på knappen och motorn går faktiskt igång. Yipee, tjuter Eric och är härligt stolt över sin seger, över att ha lyckats laga en elmotor för första gången i sitt liv.

I en paus mellan ösregnen går vi iland och upptäcker ännu en fantastisk trollskog, en orörd urregnskog. Kors och tvärs mellan höga, grova, vajande cederträd ligger fallna orangeröda jätteträdstammar i olika förmurkningsstadier, överdragna med tjock mjuk grönmossa. Ingen annan växtlighet kan leva i de mörka stora salar som bildas. I kanten av skogen växer täta småbuskar som en tät tjock gardin vi måste tränga oss igenom från havet för att komma in i tystnaden och stillheten. I de yttersta höga träden ser vi flera örnbon, omkring två meter i diameter. Örnarna svingar sig stolt över oss och tycks prata med varandra med sina oväntat gälla och klara läten i olika toner. Jag hade inte trott att örnar skulle ha så ljusa och uttrycksfulla läten.

Ösregnet återvänder men trots det äter vi som vanligt middag i kuvösen, kapellet över stora sittbrunnen. Det upphör aldrig att förvåna mig hur det tunna tyget klarar att hålla vind och regn ute och faktiskt hålla värme som kommer upp från båten i en rimlig grad. En extra tröja räcker. Det känns mysigt att sitta där, som i ett tält. Men sedan kryper vi ner i kajutan, tänder fotogenlyktan och myser i sommarens första biokväll. Filmen är riktigt bra. Efter halva föreställningen upptäcker vi att den andra delen saknas …

Kommentera » | Inga kommentarer »

Katastrof och nybakat bröd

augusti 23rd, 2011

Fre 19 aug

Så otroligt tidigt som kl 8, kommer vi iväg idag. Trist regnväder och ökande vind. Jäklar vad den ökar. Tar ett rev i storen och två i genuan men usch, rak kryss dit vi ska. Går istället in i en närbelägen ankarvik. Starka fallvindar drar nerför bergen men vi bestämmer oss ändå för att stanna. Det ligger en liten kanadensisk båt längre in. Ankrar på drygt 15 m djup. Men (nu svär vi) ankaret tar inte utan draggar iväg ut på djupt vatten. Det händer enstaka gånger men egentligen mycket sällan. Varför skulle det hända just nu när det redan är så jobbigt väder. Det är bara att börja vinscha upp 50 m ankarkätting. Nu händer en katastrof. Ankarvinschen lägger av när vi fortfarande har 30 m ute. Ariel driver med vind och ström med ankaret efter sig. Riktigt läskigt, fy dubbelf-n!

Med motorns och StorAlfs (autopilotens) hjälp låter vi båten driva genom en passage, med vinden tillbaka norrut, samtidigt som Eric med hjälp av den stora genuavinschen och ett invecklat system av tampar och block långsamt, bit för bit, lyckas få upp kedjan i långa böjar på däck. Vi släpar och sliter i omkring en timme innan kedja och ankare är uppe och på plats i ankarbox och klys. Under tiden går Ariel i vansinnig fart med vind och ström genom passagen. Nu kan vi inte ankra mer. Det finns inget annat att göra än att med minimal segelsättning låta vinden skjutsa oss tillbaka till den trygga flytbryggan på Entrance Island.

Vi har inte mer än lagt till när Eric plockar fram verktygen och går igång med att försöka laga elmotorn som driver ankarvinschen. En långseglare måste, för att lyckas nu för tiden, vara lika mycket mekaniker, elektriker och elektroniker som seglare.

Brödet är slut så jag satte en deg i morse. Men den jäser inget vidare i de 15 grader som kajutan erbjuder. Inkomna vid bryggan öppnar jag motorrummet och sätter in brödformarna där. Nu blir bröden snabbt fint jästa och jag tror inte de luktar så mycket motorolja.

Kommentera » | 10 Kommentarer »

Svartbjörn, bad och polis

augusti 23rd, 2011

Tors 18 aug

Härlig sol, vi packar ryggsäckarna med mistlur och björnspray som vanligt, för att gå på upptäcktsfärd. Men just komna iland ser vi en stor svartbjörn gena över den smala strandremsan framför oss. Det känns inte bra att ge sig iväg längs den när vi faktiskt vet att en svartbjörn finns där.

Istället tillbringar vi förmiddagen på bryggan i lä av båten, hör och häpna solar näck och badar om än i kvicka dopp. Sticker med södergående tidvattensström framåt eftermiddagen. Möter oväntat många fiskebåtar på väg norrut mot Juneau. Kanske handlar det om det väntade ovädret framåt helgen som gör att de återvänder i hamn. Framåt eftermiddagen börjar det regna, men bara stilla och lugnt. I kolmörker nosar vi oss in i Hobart Bay, Entrance Island, en liten lagun helt omgiven av berg och skog med ännu en välkomnande flytbrygga.

Framåt kvällen kommer en ”State Trooper”-båt in med en förare och ung polis som nervöst frågar om Sverige och om vi fått någon fisk på vår segling genom Alaska. Vi tror de har kommit in för att tillbringa natten tryggt förtöjda. Inte förrän polisen ber att få se vår fiskelicens förstår vi att det var enbart därför de kom in. Tur att vi köpte en licens även om den var himla dyr. Han antecknar personuppgifter och licensnummer i en blankett, går sedan ombord och drar vidare.

Kommentera » | 2 Kommentarer »

Söderut

augusti 22nd, 2011

Ons 17 aug

Nu är vi ivriga att komma iväg från Juneau. Eric och jag är ensamma ombord och nästa period av vårt Alaskaäventyr börjar med segling söderut, en bit i taget mot Petersburg. Efter att ha tankat diesel, som tyvärr går åt en hel del, kommer vi iväg i småregn och anländer den vackra vilda viken Taku Harbour framåt mörka natten. Här finns oväntat en flytbrygga att lägga till vid. Det står på en skylt att det lokala sportfiskförbundet lägger ut och sköter dessa bryggor som service till sina medlemmar.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Liftare

augusti 22nd, 2011

Tis 16 aug

Det regnar, igen. Hm, vi prövar det vi lärt här, låtsas som det inte regnar och ger oss ut. Liftar till olika affärer, köper impregnering till vandrarskorna, grillgaller, det gamla försvann efter ett lägerbål för några veckor sedan, och mat för en vecka eller så. Jag får en fin vinröd fleecetröja. Utomhuskläder och vildmarksutrustning är jämförelsevis billig här. Fyra gånger får vi lift med olika trevliga personer som kör oss ända fram till dörren på den butik vi ska till. I en bil finns en sexårig flicka som heter Ida. Vi sjunger Idas sommarvisa för henne. Det är flera kilometer mellan affärerna. Ingen av lifterna tar mer än fem minuter att få.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Keps, luvtröja och paraplyer

augusti 22nd, 2011

Mån 15 aug

Det regnar, igen. Paula och Tomas lägger regnkläder över grejorna i hamnkärran, vinkar och drar iväg till bussen mot flygplatsen.

Vi har börjat fatta varför Alaskaborna har keps och tröja med luva, en klädsel som i Sverige ofta signalerar extrem ungdom eller skum person. Kepsen är till för att regnet inte ska rinna nerför ansiktet och luvan är till för att lätt dra upp över huvudet när det blir kallt, och att lätt ta av igen när solen plötsligt tittar fram en stund. I övrigt bär de bruna mjuka gummistövlar och slitna jeans, aldrig regnkläder. Oftast handlar det här om duggregn inte spöregn. Vi går omkring i lätta regnställ. De står och pratar eller rensar fisk, i regn, i sina vanliga kläder.

Vi har också förstått varför det inte finns paraplyer i Alaska. Delvis innebär det ett envist förnekande av att regnväder existerar. Och paraplyer gör faktiskt inte heller någon nytta i småregn och blåst. För övrigt vet alla att paraplyer bara används av veklingar.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Paula skriver

augusti 17th, 2011

Jag har suttit i min kajak i Öresund och längtat efter att kunna segla iväg lite längre bort på havets vågor. I två underbara veckor har Tomas och jag fått segla med Eric och Birgitta i Inside Passage i Alaska. Tillsammans med Karin paddlade jag en dag och fick se både tumlare och valar från kajaken! Denna tur och alla andra fantastiska djur som vi fått lov att komma nära under dessa två veckor blir det som jag kommer att ta med mig som ett fantastiskt minne. Förutom allt annat skoj vi har upplevt tillsammans på Ariel IV. TACK.

Paula

Kommentera » | 2 Kommentarer »


Startsidan > Blogg

arielfyra@hotmail.com