juli 18th, 2012
Ligger nu och väntar på att tidvattnet ska närma sig ”slack” (då det är nästan stilla, ingen motström och ingen medström) och de fyra minuter som gäller för att gå igenom passet Hole in the wall.
Hann inte skriva färdigt, vi gick in med lite medström och dundrade genom på tvären i nio knop. Små toppiga vågor forsade runt oss och ganska läskiga whirlpools, virvelströmmar, som såg ut att kunna suga ner oss i djupet.
Nu på väg mot Desolation Sound, det sista fina vildmarksområdet innan vi närmar oss civilisationen och Vancouver, där vi ska vara framme på lördag.
Kommentera » | 2 Kommentarer »
juli 12th, 2012
Efter två veckor mönstrade Cecilia, Bill, Josef, Maja och Sven-Olof av i Port Hardy på Vancouver Island. Nästan sorgligt att skiljas åt efter två intensiva veckor med många gemensamma upplevelser. Till och med Bill tog ett morgondopp näst sista dagen!!
Men nu har Elin, Rikard, Dimitri och Janne kommit ombord och vi har laddat om inför nya äventyr. På väg ut från Port Hardy hoppade valar, delfiner och laxar omkring oss. Vi fångade en lax men den var för liten och fick vända tillbaka till havet. Istället fick vi en stor pink salmon av en segelbåt som fiskade intill. Efter en härlig halv vind segling i åtta knop ankrade vi i en vik där en indianby legat fram till 1967. Vi hittade rester av deras liv och en skylt som berättade att en 9-årig flicka blivit uppäten av ett ”mountain lion”, en sorts puma som finns här. På morgonen hittade vi tolv krabbor i buren som varit ute under natten. Sex var stora nog för grytan.
Kommentera » | 2 Kommentarer »
juli 6th, 2012
Sista natten i Fiordland fångade vi fem stora krabbor i vår bur och fick sex av ett kanadensiskt par på en grannbåt. Det blev krabbfest igen! Dagen därpå ändrade Kanada skepnad. Vi kom ut från fjordarna med riktigt höga berg, slingrande sund, häftiga strömmar, vattenfall, björn, regn och dimma till det öppna havet norr om Vancouver Island, till sol, varma vindar, sprutande valar och glittrande vatten. Trots vattentemperaturen, ca 13 grader, var det skönt med morgondopp varje dag (tyckte några, inga namn nämnda). Efter många, många dagars motordunk var det härligt med fin segling och hör och häpna, perfekt spinnakervind. Den första seglande båt vi sett här, amerikanska Loon, utmanade oss. Vi vann! På kvällen låg vi i samma vik. De kom över i sin gummidinge med ett fat hembakade brownies. Vi fick en rulle härlig dokumentation av Ariel under segel. Givetvis fick de motsvarande film av oss.
Kommentera » | 1 Kommentar »
juli 2nd, 2012
Nedanför en bergstopp låg ännu en dundervacker vik, hur är det möjligt med så mycket skönhet. Bill släppte ankaret under ett gigantiskt vattenfall, som forsade fram mellan klippor och genom tunnlar i kvarvarande snöberg. Bredvid låg redan en liten segelbåt för ankar. Vi bjöd in 19-årige Jack på middag. Han har seglat ensam från Victoria på Vancouver Island och ska vara ute i tre månader. Jack berättade om sin drömda framtid som naturfotograf och hur han tränade på björnar och örnar i området.
Vid sängdags vände tidvattnet och vi såg hur vattenkraft från två floder längst in i viken, plus tidvattenkraften, fick havet att strömma fram i hög hastighet. Ankarkedjan sträckte och Ariel slet och drog i sitt ankare som vi lagt på den enda grundhylla som fanns i viken. Det var risk för att strömmen skulle rycka loss ankaret och att det skulle kasa nerför branten från grundhyllan och inte få nytt fäste. Det fanns inget alternativt ankarställe så vi tillbringade natten med ankarvakt. Bergen tycks ofantligt stora och väldigt nära, och snön närmast spöklik i den långa svarta natten. Men nästa dag sken solen! Vår ofantliga hög våta kläder torkade, vi fick sju stora krabbor av folk i en motorbåt, Josef bakade en banankaka och vi mötte på nära håll två grizzlybjörnar, några sälar och utter.
Vi skickar nu bloggtexter via kortvågsmodem och kan tyvärr därför inte lägga ut bilder.
Kommentera » | 3 Kommentarer »
juni 27th, 2012
Sju personer ombord och ösregn, småregn eller dimma utanför. Tufft folk med bra regnställ! Glada typer som gillar äventyr. Första nätterna i vilda ankarvikar. Landexpedition i första viken genom nästan ogenomtränglig trolldjungel och utforskande av helt överraskande upptäckt välutrustad jaktstuga. Utanför stod till och med en fyrhjuling halvt begravd i gräs och buskar. Andra ankarviken långt in mellan höga snöklädda toppar. Den inbjöd till paddelturer i kajakerna och roddturer in till land i gummidingen. Sälar i viken, jättestora sjöstjärnor på botten, tyvärr ingen fångst i krabburen. Två raggiga pratsamma kanadensare i gammal fin motorbåt låg för ankar. De kom förbi på en kopp te och gav oss många bra tips om fiske och ankarplatser framöver.
Kommentera » | 9 Kommentarer »
juni 24th, 2012
 På lördagen mönstrade hela gänget vänner från Sverige på; Bill, Josef, Cecilia, Sven-Olof och Marianne. Glada röster hördes från Ariel IV alla hörn. En hel delegation med örnar i djärva dykningar över masten hälsade dem välkomna. Imorgon lämnar vi Prince Rupert och drar söderöver.
Kommentera » | 3 Kommentarer »
juni 22nd, 2012
 Vi trodde vi var ganska vana vid och immuna mot mygg, hmm … det är nog de ganska harmlösa svenska stormyggen. Här i Kanada är myggen små, nästan osynliga mördande köttätare som hittar de bästa blodsugarställena direkt, innan man ens vet att de är där. Och resultatet, det som vi trodde skulle bli myggbett, blev stora dödskliande blåmärksbulor. Som inte försvann på några dagar precis utan tog nästan en vecka (kanske överdriver jag en aning …) Tur att vi har dundergiftiga, förbjudet i alla civiliserade trakter, Bushman från Australien ombord. Kollade för säkerhets skull våra myggnät också. Det finns nät till båtens alla luckor, två särskilda nät till ansikte och huvud och två stora dubbelsängnät till framtida nätter på däck, i tropiska vatten.
Kommentera » | 1 Kommentar »
juni 20th, 2012
 Skönt med några lata dagar i första ankarviken i Kanada. Tid att fixa grejor och prova idéer. Vi undrade om vi kan mata örnar. Sagt och gjort, vi la en liten fisk, på en stor bräda på gummidingen strax bakom Ariel. Och minsann, örnpappan lyfte från det stora örnboet i en hög tall, cirklade avvaktande runt Ariel, dök plötsligt direkt ner på fisken och försvann blixtsnabbt med sitt byte i klorna. Woosch sa det, jag hann inte ens trycka på kameraknappen förrän han var uppe i luften igen. Som en duktig pappa flög han sedan långsamt och värdigt direkt tillbaka till boet.
Kommentera » | 2 Kommentarer »
juni 20th, 2012
Finally, vi har korsat den osynliga gränsen mitt i Dixon Entrance och kommit till Kanada. Efter två år i Alaska nosar Ariel IV nu nyfiket på farvattnen i BC; British Columbia. Den kanadensiska gästflaggan är hissad och även den gula Q-flaggan som måste sitta uppe tills vi formellt klarerat in i landet.
Första natten i Kanada blev händelserik. Det hör till saken att det blåste småspik. En fiskecharterbåt med värdpar och fyra tuffa gäster från Alabama låg i den vilda ankarviken. Vi rodde över för att höra oss för om fiskelicenser och blev direkt ombordbjudna och fann oss strax framför en sprakande brasa med ett glas vin i handen. På hemvägen hade vi två stora påsar nyfångade storräkor i samma händer. Dessemellan hade vi mött en jättestor örn, öga mot öga på tre meters håll som dök för att hämta ett fiskhuvud placerat alldeles framför oss på båtens akterkant. Awesome!
Tillbaka på Ariel kunde vi efterhand som mörkret föll, inte undgå att se hur en mindre fiskebåt, som senare kommit in i viken, långsamt draggade ner mot land. Eric lyste upprepade gånger på den med vår starkaste strålkastare men fick ingen reaktion. När båten till slut närmande sig klipporna på allvar kunde vi inte bara stå där och se den gå på. Eric kastade på sig sjöstället och drog ut i ösregnet med dingen. Turligt nog satt stora motorn på. Han bankade på båten och ut kom en, så när som på kalsingar, naken tjock man, sömnig och förvirrad. Men på någon minut fattade han läget, startade motorn och sprang fram på fördäck för att ta upp ankaret. Vi antar att han inte ens kände vinden och regnet mot huden. Några meter till och det hade varit försent. Eric fick ett tack och vi såg båtens lanternor glida in mot ett mer skyddat hörn av viken.
Kommentera » | Inga kommentarer »
| | | | | | | | | | | | | | | | | | |
