november 26th, 2013
Så har vi nu nått vårt huvudmål 2013, La Paz, Mexiko. Förstaintrycket mycket gott, mycket mexikanskt, mycket avslappnat, mycket öl och många tacos och margaritas. Namnet La Paz betyder fred, och visst är det hur fredligt som helst här, men överallt syns minnen av uppror och revolutioner.
Huvudgatorna heter Calle 5 maj, Calle 16 september, Calle 5 februari och Calle 10 november, alla är viktiga dagar i landets historia. Den 20 november när vi vandrar på gatorna visar det sig vara revolutionsdag och därmed helgdag. Polis, militär, skolor och föreningar har samlat sig till en flera km långt tåg som taktfast paraderar genom stan. Folk utstrålar stolthet över sin historia då Pancha Villa och alla de andra hjältarna i början av 1900 talet befriade folket.
Vi känner oss som i gamla tiders vilda västern, bland cowboys med lasson och stora hattar, ridande poliser, vrenskande kraftfulla hästar och sköna flickor med ammunitionsbälten och gevär. Första gången de kallar oss gringos blev vi riktigt fulla i skratt. Men nu har vi förstått att ordet från vår barndoms serietidningar fortfarande gäller.
Kommentera » | 1 Kommentar »
november 20th, 2013
Konstigt men nu skönt att lämna rallyts intensiva livsstil. I sällskap med kanadensiska ”Celebration” på väg från turisthektiska Cabo San Lukas till La Paz som påstås vara mer ”mexikanskt”.
Lugna stilla seglingsdagar, en av dem i sällskap med en haj. Vi såg fenan sticka upp men trodde först det var en sköldpadda, som vi tidigare sett ligga med en labb i vädret. Så skar den olycksbådande nosen vattenytan och bestämde att vänta med att bada.
Senare rasslade fiskelinan ut på först ett fiskespö och sedan direkt det andra. Lätt kaos! Snabbt in med genuan för att minska fart. Fram med handskar, krok och kniv. Första fisken var en liten skipjack tuna. Vi hann tyvärr inte släppa den direkt utan den stackaren fick hänga där ett tag medan Eric kämpade med det andra spöet. Wow, en stor stark som hoppade, for fram och tillbaka och kämpade för sitt liv. Upp på däck kom en obeskrivligt vacker dorado, glittrande i guld, orange och grönt. Men, djävlar, den gled längs däck, lyckades slå sig fri och ner i det varma, turkosblå havet igen. Den var egentligen värd att få sin frihet igen. Men fisken hade aldrig en chans, kroken satt så hårt att Eric till sist lyckades få upp den på däck igen. Och visst är det sorgligt att se hur en guldmakrill förlorar sina skimrande färger och blir helt grå när kniven skär. Men mums vad god den var!
Soldränkt segling med vandring iland emellan, nu definitivt i kaktusland.
Kommentera » | 1 Kommentar »
november 13th, 2013
Vi fick det största och viktigaste priset i rallyt; priset ”The spirit of Baja Ha Ha rally”. Bland 150 båtar var vi den som hade bäst Ha Ha spirit! Vi var fullständigt förstummade vid prisutdelningen. Alla fick olika priser. Vi fick tredje pris för segling i vår grupp, liksom alla båtar som inte fick första eller andra pris. Men ”The spirit” priset fick bara vi. Wow vad vi blev glada, och STOLTA. The spirit i HaHa rallyt står ungefär för engagemang och kämpar-anda kombinerat med lekfullhet och humor, precis det som vi tycker är viktigt. Den flaska tequila med handskrivna guldband som var prispokal, kommer att drickas i mycket små glas vid ytterst viktiga tillfällen.
Andra som prisades under jubel var: de båtar som seglat hela vägen (6 stycken, som inte gått för motor ens i stiltjeperioder) den yngste seglaren (3 år), den äldste seglaren (86,5 år), den båt som haft störst problem med spinnakern (den skörade helt), den seglare som råkat ut för störst blåmärke (en kvinna med dmstort märke på skinkan), den seglare som fått största fisken (en 150 kg vithaj) och den som fått flesta fiskarna (8 yellowfin tuna, en guldmakril och en wahoo)
Lars och Charlotte har nu mönstrat av, Maria seglar med en vecka till. Stort och varmt tack till vår besättning för att vi genomförde rallyt så riktigt bra tillsammans!
Nu sticker vi ut på egna Mexikoäventyr, imorgon mot La Paz.
Kommentera » | 6 Kommentarer »
november 11th, 2013
Båtnamn är viktiga saker. Namnen på de nu omkring hundra båtarna omkring oss i rallyt säger en hel del om sina ägare. De kan handla om längtan efter bättre klimat eller väder som ”Sunshine”, ”Pacific Breeze” och ”Endless Summer”, djur och natur som ”Winterhawk”, ”Moondance”, ”Dolfino” och ”Green Panther”, drömmar som ”Cool Change”, ”Set Me Free” och ”Miss Adventure”, musik som ”Hotel California”, ”Let It Be” och ”Celebration” eller som personnamn, ofta på en älskad kvinna, som ”Angelina”, ”Betty Jane”, ”My Bonnie Karen” eller ”Anna”.
”Ariel IV” är den fjärde i raden av våra båtar. Den första Ariel var en vacker skärgårdskryssare i trä. Hon hette redan ”Ariel” när Eric köpte henne. Ordet Ariel handlar om vind. Det finns en god, lite busig, vind ande i Shakespeares drama ”Stormen”. Tvättmedel och sjöjungfrur är inget vi bryr oss om.
Vi har träffat en båt som heter ”Still crazy after all theese years”. Det måste vara lätt jobbigt att bokstavera namnet vid formella anrop.
Namnet på stället vi nu har nått är Cabo San Lukas. Mållinjen är korsad, målet är nått, hurra för oss!
Margharitas gjorda, soltaket uppe, havet blåblått och varmvarmt!
Kommentera » | 4 Kommentarer »
november 3rd, 2013
Yes we did it! Är i Mexiko nu. Efter nästan tre dygn med vaktschema. Fyra timmar segling, kolla kurs, trimma segel och hålla utkik, och fyra timmars frivakt, oftast i kojen. Fy farao vad trött man är efter vaktimmarna i kolmörker. Det blir mörkt redan klockan sex nu och ljuset låter vänta på sig till halvsjutiden. Men stjärnhimmeln är lika magiskt vacker som alltid och månen, som i dessa trakter ligger ner som en skål, är som alltid vår bäste vän. Delfinerna följer oss, solen lyser varmt varje dag och det är 23 grader i vattnet.
Mexikanarna har välkomnat oss med vänliga ansikten och försöker förstå vår knaggliga spanska. Det måste vara näst intill absurt för dem att plötsligt se 150 båtar i sin vik Bahia de Tortuga, som är vårt första stopp. Här ligger annars bara några få fiskebåtar.
Absurt var det säkert också att se de 150 besättningarna roa sig runt ett gigantiskt knytkalas på stranden. Tjoho, där var det livat. Massor av mat, volleyboll, dragkamp och ringdans och världens disko på stranden. Amerikanerna kan verkligen köra härliga partyn, och vi det svenska Ariel IV teamet hänger på!
Vår besättning; Maria, Charlott och Lars är fantastiska. De ser fram emot glada tillrop från sina supporters!
Kommentera » | 6 Kommentarer »
oktober 27th, 2013
Startskottet i Baja HaHa rally mot Mexiko går imorgon kl 11. Vi seglar med 160 andra båtar och förväntas korsa startlinjen i värsta Halloween kostymen. Amerikanska vännerna älskar detta. Det ligger en orkan som heter Raymond och ryter runt därnere, dit vi ska. Vi hoppas att den väljer en annan bana än vår.
Ny besättning ombord är Maria, Charlott och Lars från Sverige. Vi hoppas (och tror) att vi kan klara äventyret tillsammans med dem. Själv tänker jag föreställa Pippi Långstrump med flätorna stående rakt ut. På Skippers meeting imorgon kl 10 får kapten de senaste uppdateringarna kring Raymond. Om han (Raymond) är rasande måste hela rallyt ställas in eller vi blir liggande i någon mexikansk ankarvik. Om det bara blir lite kuling så är det bra att ha flätor.
Kommentera » | 10 Kommentarer »
oktober 25th, 2013
En morgon frågade Mike, som är eventpilot, om vi ville vara med på en middag samma kväll. Vi skulle få allt serverat, champagne, och en massa god mat, mot att festen kunde förläggas till Ariel IV. Det handlade om ett kiropraktiker par som firade sin bröllopsdag. De skulle inleda firandet med en tur i sjöflygplan och ville avsluta med en romantisk middag ombord på en båt.
Ok det lät ju bra tyckte vi. Sjöflygplanet anlände och paret steg ombord tillsammans med en blond ung kvinna som vi trodde kanske var en släkting. Till vår förvåning försvann Mike med planet för att flyga en tur med ett födelsedagsbarn i en båt intill. Blondinen visade sig vara en journalist som skulle göra ett reportage om sjöflygplan. Suzanne, festens huvudperson, var sur för att den för henne okända blondinen var med på hennes överraskningskväll. Eric körde blondinen iland.
Maten hade inte kommit och vi var plötsligt värdar för denna bröllopsdagsmiddag. Jaha, det var bara att plocka fram lite snacks. Till slut anlände Mikes fru Andrea på stranden med mat, men hon var tvungen att köra vidare i bil för att ta hand om deras barn och Mike skulle flyga planet till flygplatsen.
Susanne och Chris ville äta ensamma i sittbrunnen vid levande ljus, så Eric och jag serverade och åt sedan själva nere i kajutan. Så kan det gå. När de efter maten förstått att vi inte heller visste ett dugg, började vi skratta alla fyra och drack champagne tillsammans i sittbrunnen. Det blev till sist en kanonlördagkväll!
Kommentera » | 1 Kommentar »
oktober 21st, 2013
Igår på förmiddagen åkte vi in till båtklubben vi blivit medlemmar i för att skriva lite mejl. Det var en vecka sedan sist och det fanns många som väntade på svar.
Klockan fyra var det billig ”happy hour” på golfklubben som ligger strax intill ankarplatsen. Alla långseglarna i viken samlades där för snack och skratt.
På klubben träffade vi också en sjöflygplanspilot. Han ville ha solnedgångsbilder till sin hemsida på vår båt och hans flygplan som låg förtöjt vid stranden, med några snygga människor på … ok vi ställde upp. Så frågade han om vi ville flyga en tur över sta´n. Vi kröp in i det lilla planet som startade lätt på vattnet. Så satt vi plötsligt i luften och tittade ner över San Diegos miljoner ljus som lyste i den nu kolmörka kvällen. Från flygklubben fick vi sedan bilskjuts tillbaka till Ariel IV. Did it all happen?
Kommentera » | Inga kommentarer »
oktober 13th, 2013
San Diego ligger runt en bukt, som ett litet innanhav. På stränderna finns flotta hotell, fina promenadstråk, restauranger, marinor, sevärdheter och allt annat som brukar finnas i sjöstäder. Men de täcker bara cirka femtio procent av den vattennära ytan. Resten är full med nationens försvar; helikoptrar som lyfter, blixtsnabba spjutflygplan som dundrar iväg och grå krigsskepp, liksom gigantiska vålnader, ligger och muttrar på nätterna. Lika synliga är minnen från de olika krigen man deltagit i, särskilt andra världskriget till exempel ”Unconditional surrender” ovan.
I mörka kvällen igår kom plötsligt femtio röda starka ljus med några meters mellanrum, långsamt glidande över vattnet med fyra skugglika mindre båtar med flashande ljus i alla färger runt omkring. Efter en raketstart från middagsbordet i sittbrunnen fick vi kontakt med en kille i en av båtarna. Det visade sig vara femtio av USA:s blivande toppelitsoldater SEALS som var ute och tränade mörkerdykning. De röda ljusen omringade oss, på båda sidor och under Ariel, men fortsatte sedan förbi. Nästa värre än i en James Bond film eller Hamilton bok. Men vi har ju nödraketer förstås …
Kommentera » | 1 Kommentar »
oktober 7th, 2013
Var dag är som en gyllne skål till bredden fylld med vin, så lyder en rad i en fin gammal visa.
Första dagen i SanDiego fick vi en fantastisk vacker ankarplats vid en strand och en golfbana. I marinområdet längre bort kollade vi var man kan fylla gasolflaskor, var man kan få tillsnickrat ett nytt styrblad till vindrodret, var man kan få uppsytt ett soltak, var det finns reservdelar till watermakern och var man kan få en särskild extraförsäkring för Mexiko. I varje affär fanns en vänlig människa som hjälpte oss hitta rätt. Innan dagen var slut hade vi alla svar! De brukar ta evigheter att finna eller så finns de inte alls.
Andra dagen i San Diego fick vi bli medlemmar i den lokala yachtklubben och hade därmed en säker plats att lämna dingen, gratis internet, tillgång till duschar, vattenslang, bar och solaltan, möjlighet att äta restaurangmat billigt och hade fått en mötesplats med en massa trevliga seglare.
Tredje dagen sken solen, liksom alla dagar här. Vi badade, solade, latade oss på däck, tvättade lite båt och kläder, kollade den milslånga jättebeachen en bit bort, blandade oss med jet set folket vid hotellpoolen, sprang en runda över gräset intill ankarplatsen, såg två utomhusbröllop och en femtonårsfest och satt på däck med ett glas vin i den ljumma kvällen och såg solen gå ner.
Jag har nästan glömt de andra skålarna, de jävliga dagarna …
Kommentera » | 2 Kommentarer »
| | | | | | | | | | | | | | | | | | |