Tattoo times

mars 29th, 2015

TaueringarHmm, 15 år har gått sedan Eric lät inrista sitt traditionella överarmsband, en tatuering från tatueringskonstens vagga, Marquesas i Söderhavet. ”Tattoo” kommer ursprungligen från det marquesiska ordet tatu. Vi seglade där 1999 med våra tre barn, som alla ville ha tatueringar precis som pappa. Men det blev ett tatueringsparty på kvällen istället där vi andra fyra i familjen hade bläckpenneritade tatueringar. Mitt föreställde ett hjärta med en pil igenom och ett namn. Gissa vilket!

Erics tatuering, som Felix på Tahuata gjorde, är ett fem cm brett graciöst figurativt mönster runt överarmen. Det innehåller bland annat stiliserade sköldpaddor, fiskar och det Marquesiska korset. Figurerna valdes av Felix och Eric tillsammans, utifrån det som är viktigt i Erics liv; den stora familjen, det långsamma resandet, havet och mötet med naturen. En av bilderna är vald utifrån något som är en hemlighet mellan Eric och Felix.

Här i Honolulu träffade vi Paul och Bonnie på båten Romany Star och upptäckte att de båda hade varianter av samma armband. Pauls var gjort år 2009, 10 år efter Erics, och Bonnies nu nyligen 2014. De blev alla lika överraskade. Och visst var det så, Felix på Vaitahu hade gjort alla tre. Alla hade legat på samma veranda och fått sitt armband tatuerat. Vi fick veta att Felix numera är mycket känd i hela Polynesien för sin tatueringskonst.

Kommentera » | 3 Kommentarer »

Ändrade planer

mars 25th, 2015

Slut efter hikenTja, det är lätt hänt att bli fast här, i det lätta livet vid brygga i Honolulu, med duschar, surfing och härliga landmöjligheter. Som cykeltur och hike igår uppför ett av bergen bakom staden. Vi var härligt slut efter den även om bergen ligger nära. Det vet du som har sett filmen om Pearl Harbor, sett hur de japanska planen överraskande dök upp över bergstopparna, bara några km bort. De släppte sina bomber över Pearl Harbor nästan innan någon på plats hann reagera.

När solen gick ner satt vi i sittbrunnen och funderade. Kanske ska vi inte segla hela sex månader i Marshallöarna som vi tänkt förut. Kanske ska vi dra söderut rätt över ekvatorn till Fiji istället. Den ögrupp som vi fick välja bort för femton år sedan, förra gången vi seglade runt jorden. Vi hann helt enkelt inte, men har alltid tänkt att Fiji vore spännande att uppleva och särskilt de isolerade yttre öarna där folk fortfarande lever nästan som förr i tiden.

Sagt och gjort, vi planerade om, och det känns fantastiskt spännande. Istället för att gå direkt västerut i de norra delarna av Stilla Havet väntar vi ut orkansäsongen i södra Stilla Havet, och seglar nu om två veckor söderut till ön Fanning i Kiribati och därefter till Samoa någon gång i maj månad. Där ska vi träffa gamla vänner från förra jorden runtseglingen Mats (från Löddeköpinge) och samoanska Sia.

I början av juni kommer vi så till Fiji där vi tänker ta det riktigt lugnt, stanna i omkring fyra månader och utforska både paradisisk natur och traditionell kultur. Den cermoniella kava-överlämnandet till öarnas hövdingar är fortfarande aktuellt.

I november seglar vi sedan norrut, korsar ekvatorn igen (det bli många möten med kung Neptun, även om vi redan är döpta för mycket längesedan) och kommer till Marshallöarna. I januari seglar vi så, som det var tänkt från början, till Mikronesien som vi tror blir ännu en av äventyrets höjdpunkter.

 

Kommentera » | 20 Kommentarer »

Kärlek övervinner allt

mars 14th, 2015

Macy o QuintinDe möttes i 23-årsåldern då han var över hos släktingar i USA på besök. Under tre veckor brann känslorna hett. Men hon förstod att det inte skulle gå på riktigt. Han bor i Australien och hon i USA.

Hon skickade bestämt iväg honom med hänvisning till hopplösheten i det geografiska läget. Han återvände till Melbourne och sitt vanliga liv vid havet med jobb och surfing. Hon återvände till sitt vanliga liv bland bergen som professionell surfare på snöbräda. Men de kunde inte riktig släppa kontakten … hörde av sig till varandra lite då och då.

Sju år senare hittade han sin drömbåt i USA och åkte dit för att hämta den. Han kunde inte låta bli att kontakta henne. Snabbt insåg de båda att kärleken var starkare än geografiska avstånd. I september 2014 gifte sig Quintin och Macy och våren 2015 seglade de tillsammans båten, ”Moondog”, från fastlandet till Hawaii. Innan dess hann Quintin lära sig surfa på snö och Macy har lärt sig vågsurfa. De har fyra surfbrädor på sin lilla båt och försörjer sig på vad jobb de kan hitta. Vi träffade dem på en av Hawaiiöarna och har nu seglat tillsammans en månad. De har ett helt liv framför sig och det tycks vara enbart fyllt av möjligheter.

Kanske kommer de senare i livet att bosätta sig på Hawaii eftersom familjerna från Australien och USA då får ungefär lika långt att åka för att hälsa på. Men första ska de segla från USA till Australien och kanske ännu längre. Läs gärna mer om dem på deras hemsida: lookingfurther.com

Macy o Quintin 3

Kommentera » | 4 Kommentarer »

Bröllop

mars 6th, 2015

DCIM100GOPRONej det är inte vårt bröllop. Vi har varit gifta i mer än 30 år nu!

Det handlar om alla de unga japanska par på jakt efter romantiska bröllopsbilder som vi ser varje kväll vid solnedgången i parken. Korta små ”flickor” iförda hyrda, tjusiga brudklänningar som liknar tårtor och nästan lika små ”pojkar” i vita kostymer, ibland med elegant hatt till. De ser alla ut att vara i 18-årsåldern. Brudens mamma går bakom henne och bär det långa släpet när hon på fotografens uppmaning ska flytta sig så att den röda solen syns på rätt ställe eller när hon ska glida in i kavaljerens armar för att få bra vinkel till bröllopskyssen.

På parkeringen står parens vita limousiner med privatchaufför och väntar. Bröllops business verkar vara en stor och inkomstbringande näring i Honolulu. Och vi förstår dem, vem vill inte gifta sig på Hawaii?

Kommentera » | 2 Kommentarer »

Första gången i livet

februari 24th, 2015

surfing 2Ja du har rätt, det är ingen av oss som är på bilden. Men det är sant, vi har båda gjort det nu, surfat på riktigt, på varsin longboard, på Hawaii!

Wow vilken känsla det var att lyckas fånga vågen, brädan sköt fart och race-ade över korallreven in mot stranden i säkert 100 km i timmen. Det kändes så i alla fall. Eric lyckades stå upp flera gånger. Jag halvstod upp en gång och blev så stolt över det att jag nästan sprack. Sedan fick jag en gigantisk våg över mig och sprutade saltvatten ur alla ansiktshål i en halvtimme efteråt. Strax efteråt rev Eric upp några sår på foten på ett korallhuvud. Men missödena har vi redan glömt. De lyckade brusande vågfärderna gav oss svindlande härliga upplevelser. Wow, hur ska vi få plats med surfbrädor på Ariel IV där vi redan har två kajaker, en gummidinge och en massa annat på däck.

En femåring upplever förmodligen ”stora” saker för första gången i livet varje dag eller åtminstone varje vecka. Nu för tiden händer det inte lika ofta. Vår första surfupplevelse är en riktigt ”stor” sak som vi aldrig kommer att glömma!

Kommentera » | 5 Kommentarer »

En månad med Ariel IV på Hawaii

februari 19th, 2015

Moondog 2


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu är det dags för mig, Andreas, att åka hem till Sverige och verkligheten igen. Hem till familj/ släkt/ bror/ kollegor som så entusiastiskt och tålmodigt ställt upp med planering, logistik och jobb när jag varit bortrest. Jag måste komma ihåg att tacka dem ordentligt!

Inför vår resa frågade Birgitta och Eric vilka förväntningar jag hade. Jag svarade att jag ville se hur långseglarlivet fungerar i praktiken. Är det påfrestande, jobbigt, frustrerande eller bara – alldeles underbart? Efter det tänkte jag inte så mycket mer på mina förväntningar. Nu gällde det bara att hänga med och ha så kul som möjligt.

Att vid vår ankomst till Hawaii bli omfamnad och välkomnad som en familjemedlem var befriande och avslappnande. I den andan har det sedan fortsatt och det är jag djupt tacksam för. Hjärtliga leenden, omtanke och fnitterattacker i en härlig blandning har förgyllt vår månad. Eric o Birgitta är fantastiska och detta gäller även sonen Jens som med sin energi starkt bidragit till att göra denna resa till ett äventyr!

Seglingen mellan öarna har till min stora glädje varit aktiv och actionfylld. Vi har mestadels seglat med ganska mycket vind i grov sjö/dyning som 25 ton Ariel IV lugnt bemästrat.

De många paradisiska – ibland öde -ankringsplatserna intill korallrev i kristallklara vatten har bidragit till så otroligt mycket fridykning, dykning och snorkling att det överträffat mina vildaste fantasier. Snorkling intill enorma knölvalar i skymning och dyk där vi bl.a. mött tigerhaj och revhaj i grottor gör att man känner sig liten, upprymd och i högsta grad levande på samma gång. Fridykning med massor av spinning dolphins som hoppande, snurrande glada lekkompisar ger en sådan oändlig glädje att en del av mig nästan vill följa med dem vidare ner i djupet.

Man kunde tänka sig att kickarna och äventyren kring dykning etc. var det som överväldigade mest men allteftersom tiden gick insåg jag att möten och skratt med andra människor gjorde än djupare intryck. Exempelvis blir de fina människorna Quintin, Macy, Jeff, Blaine och Dough på 30-fotaren s/y Moondog (www.lookingfurther.com) vänner för livet. Quintin och Macey träffar vi nästa gång i slutet av juni då Quintins syster, som seglar på SCAs båt i Volvo Ocean Race, går i mål i Göteborg. Längtar redan!

Så hur gick det då med mina förväntningar? Att segla med Ariel IV under endast en månad på ett så härligt resemål som Hawaii, ger ju förstås ingen helhetsbild av långseglarlivet men om man sammanför mina nytillkomna erfarenheter med våra samtal ombord under denna månad så har jag fått en betydligt klarare bild av vad det handlar om. Det är ett heltidsjobb som kan vara krävande och strapatsrikt. Belöningen är ett rikt liv bland öppna människor i underbara miljöer. Jag är djupt avundsjuk på Eric och Birgitta som får fortsätta denna resa mot Marshallöarna, Mikronesien och vidare…

Tack för allt och far i vind!

Andreas

Kommentera » | 1 Kommentar »

Kokosnötparty

februari 4th, 2015

KokosnötdrinkAriel IV låg tryggt i lä vid lånad boj i Lahaina på ön Maui. Men typiskt nog kom en vinterkuling från ”fel” håll. Passadvindarna gjorde uppehåll. Sjön började bygga upp och vi fick akut lämna en nu vågkokande ankarplats och segla över sundet till lästrand vid ön Lanai.

Här finns inte en människa, bara en fantastisk strand och en himla massa kokosnötter under svajande höga palmer. Som att ha lämnat Hawaii och kommit till det ”riktiga” Söderhavet. Akvarieklart vatten och massa koraller. Det är<a svårt att hitta en sandyta att lägga ankaret på.

Detta underbara ställe kunde vi inte motstå utan byggde läger och njöt av en vildmarkskväll vid öppen eld. Eric blev inspirerad att ta fram gitarren och vi sjöng alla fyra, i fyra mycket personliga stämmor …

Kommentera » | 4 Kommentarer »

Idag har vi tjänat 832 dollar

januari 31st, 2015

Vinkande valHär på Maui kostar det 208 dollar att åka ut en förmiddag med turistbåt och snorkla på revet, titta på koraller och havssköldpaddor och möta de gigantiska knölvalarna ute i bukten. De hoppar överallt och vinkar ibland till oss med fenan.

Idag åkte vi ut alla fyra med egna snorklar och fenor. Havet och dess invånare var lika generösa mot oss som mot de betalande turisterna på båten bredvid. Vi fick uppleva allt gratis och tjänade 832 dollar på kuppen. Nu kan vi gå ut och festa ikväll …

Kommentera » | 4 Kommentarer »

Gäster

januari 26th, 2015

Jens på bergDet är jättejobbigt och jättekul att få gäster ombord! Plötsligt blir det långsamma långseglarlivet ett dubbelaktivt upplevelseliv. Jens och Andreas har sprungit upp på Mauna Kea, det högsta berget, svingat sig genom djungeln, nästan bränt sig på vulkaner, simmat med valar och delfiner, snackat med alla övervintrande hippies de mött, svingat en och annan bägare och mycket, mycket mer …Andreas i djungel

Kommentera » | 5 Kommentarer »

Längtan

januari 22nd, 2015

The boysDet svåraste, det bästa och kanske det viktigaste med långfärdssegling är längtan. Vi lever ett spännande liv i äventyr med många möten och upplevelser i nuet. Men vi längtar nästan alltid lite efter barnen och vännerna därhemma, vi kan inte ha både livet här och närheten till barnen och vännerna på samma gång…

Men längtan innebär kärlek, att vi verkligen betyder något för varandra, vi, barnen och vännerna och att det är fantastiskt när vi får ses igen. Idag kom sonen Jens och vännen Andreas ut för att segla med oss en månad på Hawaii. Så himla härligt!

Kommentera » | 9 Kommentarer »


Startsidan > Blogg

arielfyra@hotmail.com